Det är en klyscha, men den är sann: Sverige är en liten exportberoende ekonomi. Möjligheten att handla med andra är viktigare för länder som Sverige, vars hemmamarknad är liten. Det gör oss också extra sårbara för störningar i leveranskedjor och höjda tullar. Den svenska återhämtningen försköts och försenades under första halvan av 2025, delvis som ett resultat av ökad global osäkerhet till följd av Donald Trumps återinträde i Vita Huset och hans tal om tullar.
Följer man svensk media och dess fixering vid USA och Trump är det lätt att tro att Sverige och svensk ekonomi är särskilt beroende av just USA. Och visst är USA en mycket viktig handelspartner. Näst efter Tyskland och Norge är USA vår tredje enskilt största exportmarknad. Men ännu viktigare är EU och resten av Europa. Nästan tre fjärdedelar av vår varuexport går till andra europeiska länder. Vad som händer i tysk ekonomi är minst lika viktigt för Sverige som på vilket humör presidenten i Vita Huset är när han öppnar sina sociala medier.
Mercosur och Indien
Amerikanernas beteende – ska vi kalla det lynnigt? – det senaste året sätter dock fingret på något viktigt: Sverige och Europa behöver skapa sig en mångfald av handelspartners. Genom differentierade handelsmönster minskar vår sårbarhet. Det är därför glädjande att EU på kort tid kommit i mål med två stora frihandelsavtal: det s.k. Mercosuravtalet med Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay samt ett avtal med Indien. ”På kort tid” avser förresten bara det faktum att förhandlingarna gått i mål i nära anslutning till varandra. Själva förhandlingarna har tvärt om tagit smärtsamt lång tid. Mercosuravtalet började förhandlas vid millennieskiftet, ungefär samtidigt som vi oroade oss över den så kallade Y2K-buggen, Britney Spears toppade poplistorna och Öresundsbron invigdes (till Olof Johanssons stora förtret). Avtalet med Indien har tagit nästan lika lång tid att få på plats: 19 år.
Tyvärr dröjer det ytterligare innan avtalen börjar gälla fullt ut. Tullarna kommer till exempel bara att sänkas långsamt och gradvis under lång tid. Men innan dess har Europaparlamentet beslutat att skicka Mercosur-avtalet vidare till EU-domstolen för granskning och prövning. Henrik Dalgard har i en artikel i Smedjan på ett kort och koncist sätt redogjort för de olika sidornas respektive argument.
Förutsägbara regler
På ett generellt plan finns en genuin målkonflikt mellan överenskommelser som säkerställer långsiktiga villkor för företag å ena sidan och enskilda länders autonomi och möjlighet att förändra sina regelverk å andra sidan. Försök att nå en balans mellan dessa delvis motstridiga mål sker bland annat genom så kallade investeringsskyddsavtal. Långsiktiga och förutsägbara regler underlättar stora investeringar med lång investeringshorisont. Det gynnar såväl den som investerar som den som mottar investeringen. Samtidigt minskar det politikens möjlighet att anpassa sig till ny information eller en förändrad opinion.
Vi har dock inte råd att låta jakten på det perfekta frihandelsavtalet förhindra eller försena faktiskt genomförbara avtal som, hur man än vrider och vänder på dem, skulle innebära enorma förbättringar jämfört med nuläget. Och risken är uppenbar att bakom de bekymrade frågorna från avtalets kritiker, kring exempelvis miljöregler och konsumentskydd, döljer sig samma gamla handelskritik som funnits under hundratals år. Det verkar, tyvärr, vara en stark mänsklig intuition att ekonomin är ett nollsummespel; att den enes export är den andres förlust. Argumenten mot handel har varierat över tid, men slutsatsen har varit densamma: vi klarar oss bättre själva, om vi fjärmar oss från omvärlden.
Som en magisk maskin
Faktum kvarstår dock: Handel är en fantastisk uppfinning, där helheten är större än summan av delarna. Den kan liknas vid en magisk maskin, där man i ena änden stoppar in sådant man har i överflöd och där det i andra änden kommer ut något som man har brist på. Företagarnas tidigare vd Benjamin Dousa (M) gör i sin nya roll som utrikeshandelsminister ett hästjobb såväl i de faktiska förhandlingarna som med att pedagogiskt förklara vinsten med frihandel för svenska väljare. Låt oss hoppas att han lyckas i sitt viktiga värv!
