Offentlig upphandling kan vara ett bra verktyg för att säkerställa en öppen och konkurrenskraftig process där offentligheten på ett objektivt sätt kan välja de bästa produkterna och tjänsterna till det bästa priset. Systemet kan i bästa fall motverka både en korruption och skatteslöseri, men tyvärr hindras också (helt i onödan) små företag.  

Se filmen där Magnus Johansson berättar mer om rapporten.

96 procent av Sveriges företag har under 10 anställda, men enligt Företagarnas nysläppta rapport Offentlig upphandling och småföretag har endast 32 procent av Sveriges småföretag deltagit i en offentlig upphandling. Det är förvisso en ökning med fem procentenheter jämfört med den senaste undersökningen 2015, men det visar ändå på en stor spricka där stora företag får välja och vraka på en upphandlingsbuffé medan småföretagen inte är bjudna till bordet.  

Magnus Johansson rund.png− Många småföretag står i kön utanför klubben och nu har lyckligtvis några till fått komma in i värmen. Ökningen från 27 till 32 procent är inte gigantisk men det är ett hopp i rätt riktning, i och med att det tidigare har stått still sedan vi började göra dessa undersökningar för 15 år sedan, säger Magnus Johansson, Företagarnas expert på offentlig upphandling.   

Nästan hälften av företagen tycker att det har blivit krångligare

Även om fler småföretag deltar i offentlig upphandling är statistiken nedslående. Hela 48 procent av småföretagen anser att det har blivit krångligare att delta i offentlig upphandling. Krångligheten består framför allt i för många och irrelevanta krav på företaget. 73 procent av småföretagen tycker att det ofta ställt irrelevanta krav på det som upphandlas. 

− Kraven kan handla om irrelevanta akademiska examina, krav på onödiga certifieringar eller komplicerade kvalitetsledningssystem som små företag inte kan hantera. De stora jättarna har hela avdelningar som kan hantera administrationen kring dessa regelverk medan mindre företag endast kan och bör fokusera på det de är bra på − sin kärnverksamhet, säger Magnus Johansson. 

Den 1 februari 2022 infördes nya regler i upphandlingslagarna under EU:s tröskelvärden, de så kallade icke-direktivstyrda bestämmelserna. Utgångspunkten i lagstiftningsarbetet var att förenkla regelverket och många bestämmelser togs bort eller gjordes mer flexibla.  

− Vi applåderar alla åtgärder som syftar till att minska regelkrånglet men resultatet i denna undersökning visar att det uppenbarligen inte gett genomslag i verkligheten än, i alla fall inte i denna undersökning, säger Magnus Johansson. 

Småföretag avgörande för konkurrenskraftiga offentliga affärer

Vikten av småföretagens deltagande i upphandlingar går inte understryka tillräckligt - det är avgörande för konkurrenskraftiga offentliga affärer, innovation och ekonomisk tillväxt. Upphandlingslagarna sätter ramarna för hur själva konkurrensutsättningen ska genomföras men ett stort ansvar ligger på de upphandlande organisationerna att genomföra offentliga upphandlingar som bidrar till goda affärer, och inte utesluter småföretag.  

− Små- och medelstora företag är de största välfärdsskaparna och jobbskaparna i en klar majoritet av Sveriges kommuner. Offentlig sektor får inte sätta onödiga käppar i hjulen för dessa företag, företag som bidrar till vår gemensamma välfärd. Vi kommer fortsätta att kämpa för att upphandlarna ska underlätta för småföretag, bland annat genom att kräva att upphandlingar delas upp i mindre delar om möjligt, säger Magnus Johansson.