En grundregel i rättsstaten är att skatt bara får tas ut om det grundas i lag. Detta brukar kallas legalitetsprincipen och går historiskt tillbaka ända till den romerska rättens princip nullum tributum sine lege, ingen skatt utan lag. Principen är viktig i synnerhet för att de skattskyldiga ska kunna ha förutsebarhet i hur de kommer att beskattas.

Samtidigt är skatterätten komplex och ibland ändras rättsläget, genom till exempel avgöranden i domstolar, både i Sverige och på EU-nivå. Skatteverket har därför getts möjlighet att ge ut egna rättsliga tolkningar, genom så kallade rättsliga vägledningar och ställningstaganden. Dessa publiceras fortlöpande på myndighetens hemsida, men i de flesta fall går Skatteverket inte ut med bredare information om sina ställningstaganden – det är främst professionella rådgivare, jurister, revisorer och sakkunniga som tar del av nya ställningstaganden.Patrick rund.png

− Skatteverket har av lagstiftaren, alltså riksdagen, fått en delegerad makt att förtydliga rättsregler genom dessa ställningstaganden. När myndigheter får rätt att ändra regler utanför den vanliga lagstiftningsprocessen, måste de använda det verktyget på ett varsamt sätt, eftersom det kan ha stor betydelse för berörda, säger Patrick Krassén.

Nytt ställningstagande från Skatteverket 

I detta fall rör det ett ställningstagande från 21 december 2022, som rör beskattning av ett antal olika verksamheter kopplade till idrott. I ställningstagandet, som alltså ska ligga till grund för Skatteverkets beslut framgent, anger Skatteverket att företagare som säljer träningstjänster men inte direkt till träningskunderna, utan genom ett gym eller dylikt, inte längre ska anses sälja idrottstjänster. Det ska i stället ses som uthyrning av personal. Idrottstjänster är befriade från moms eller beläggs med den lägre momssatsen, 6 procent, medan uthyrning har 25 procents moms. Det nya ställningstagandet har inte föranletts av något avgörande i domstol eller förhandsbesked från Skatterättsnämnden, utan har gjorts av Skatteverket på eget initiativ.

Momssmäll mot träningsbranschen får hälsoeffekter.

− Detta beslut påminner om när Skatteverket 2019 började se vårdtjänster som uthyrning vad gäller momsen, vilket ledde till att man gick från noll i moms till 25 procent i ett slag. Det föranleddes dock av nya domar i EU-domstolen. Senare, 2022, införde staten också en kompensation på 210 miljoner kronor till regionerna för den ökade kostnaden. Det var dock en nödlösning, och problemet med vårdmomsen kvarstår än i dag. Den utredning som lades fram 2021 har inte heller skickats ut på remiss, säger Patrick Krassén.

I fallet med träningstjänster görs nu en momshöjning som allt annat lika kommer att göra tjänsterna dyrare för kunderna, och marginalerna mindre för företagarna. Ofta är tränare soloföretagare med begränsade inköp, vilket gör det svårare att kvitta den höjda momsen. Ännu större blir den totala kostnadshöjningen om tränarna säljer sina tjänster till ideella föreningar, som alltjämt är undantagna från skatteplikt.

− Dessa lappkast i momssystemet försvårar för företagare i många olika branscher. En större översyn av momssystemet behöver göras, där reglerna görs mer enhetliga och förutsebara, säger Patrick Krassén.