Rör inte vårt karensavdrag!
Kostnaderna för den korta sjukfrånvaron ökade med över 1,5 miljarder kronor per år i genomsnitt redan innan Covidpandemin. Därför är regeringens förslag om att bara några år efter att karensavdraget infördes göra nya stora förändringar i systemet olyckligt.
I en tid när sjukfrånvaron har skenat kommer regeringens symbolpolitik inför valet, för att belöna LO-fackens stöd, att ytterligare bidra till höga sjukskrivningstal. Det som först kan verka som ett trevligt sätt att få ersättning från dag ett när du är sjuk kan snabbt få ödesdigra konsekvenser för samhället som helhet.
Försäkringar ska sprida risken
Karensavdraget är en självrisk i sjukförsäkringen som hindrar överutnyttjande. Försäkringar är i grunden ett sätt att sprida ut risken på så många som möjligt, och därför har försäkringar självrisker. Detta är en förutsättning för att vi ska kunna ha en tilltro till att försäkringen kan leverera den dag vi behöver och att vi ska kunna känna oss trygga om vi till exempel blir sjuka eller drabbas av en olycka.
Regeringens besked om att karensavdraget ska förändras utan att komma med några som helst indikationer om hur det ska förändras är direkt oansvarigt och omöjliggör de långsiktiga styreffekter som en förutsägbar försäkringslösning har.
Dra lärdom av pandemin
De lärdomar som kunde ha dragits efter den inledande mycket bristfälliga hanteringen av karensfrågan under Covid-utbrottets början lyser med sin frånvaro. Då kommunicerade regeringen ett slopat karensavdrag utan att ha utarbetat någon plan eller några riktlinjer för hur det skulle fungera. Det spred panik och skenande kostnader hos mindre arbetsgivare.
Samma regler måste gälla oavsett om du är förskolelärare, servitris, busschaufför eller försäljare. En snickare med ett skadat knä blir ofta sjukskriven eftersom det hindrar denne från att utföra sitt arbete, medan en kontorsanställd med ett likadant ont knä kan utföra sitt uppdrag. Så ska sjukförsäkringen fungera – det är en försäkring för förlorad arbetsförmåga och arbetsinkomst.