Lagförslag om krav på villkor enligt kollektivavtal: Något mindre dåligt, men fortfarande fel väg att gå

Företagarna har tagit del av regeringens lagförslag (lagrådsremiss) om att ställa krav i enlighet med villkor enligt kollektivavtal i offentlig upphandling. Företagarna anser att det är bättre än det utkast till lagrådsremiss som tidigare varit på remissrunda. Dock finns fortfarande stora utmaningar med den föreslagna lagstiftningen, som kommer att komplicera offentlig upphandling, både för företag och upphandlande myndigheter. Företagarna anser att lagförslaget inte bör genomföras, utan att oschysta villkor bör stävjas på annat sätt.

En viktig förändring är att förslaget inte längre innebär att det ska ställas obligatoriska krav på försäkringar och tjänstepension enligt ett visst kollektivavtal. Upphandlande myndigheter ska dock uttryckligen ges möjlighet att ställa sådana krav, när det behövs, är lämpligt och inte möter rättsliga hinder.

Viss justering

 – Det är i sig bra att regeringen har backat från sin ambition om obligatoriska krav på försäkringar och tjänstepension. Detta var dock nödvändigt eftersom förslaget annars skulle strida mot EU-rätten. I övrigt kan konstateras att det även om en upphandlande myndighet på eget initiativ ställer krav på försäkringar och tjänstepension finns mycket stora rättsliga och praktiska utmaningar, säger Företagarnas upphandlingsexpert Ulrica Dyrke.

 Företagarna uppskattar även att regeringen har ändrat sitt förslag så att företag utan kollektivavtal inte ska behöva uppfylla villkoren i just det kollektivavtal som väljs i den enskilda upphandlingen, utan att de alternativt ska kunna hänvisa till att deras villkor ligger i linje med något annat tillämpligt kollektivavtal.

Företagarna har tydligt framfört att detta är nödvändigt för att systemet på ett likabehandlande sätt ska kunna hanteras av företag utan kollektivavtal, som annars skulle kunna bli tvungna att anpassa villkoren för sina anställda beroende på vilket kollektivavtal som väljs i en viss upphandling.

– Eftersom alla kollektivavtal är likvärdiga så måste det ju räcka att en leverantör visar att den ligger i linje med ett tillämpligt kollektivavtal för att anses ha schysta villkor, kommenterar Ulrica Dyrke.

Övergripande problem kvarstår

Det föreslagna systemet kommer att göra offentlig upphandling ännu mer tungrott och komplicerat.

Även med dessa förändringar finns dock fortfarande mycket stora och övergripande problem med lagförslaget i sig och Företagarna anser att förslaget inte bör genomföras. Det föreslagna systemet kommer att göra offentlig upphandling ännu mer tungrott och komplicerat – såväl för enskilda företag som för upphandlande myndigheter och den nya Upphandlingsmyndigheten.

Det är de enskilda upphandlande myndigheterna, exempelvis en kommun, som ska göra bedömningen av om behov föreligger av att ställa denna typ av krav och som även ska besluta vilket kollektivavtal och vilka villkorsnivåer som ska väljas. De upphandlande myndigheterna förutsätts stämma av med arbetsmarknadens parter i dessa frågor, vilket innebära en påtaglig utmaning. Det finns omkring 685 kollektivavtal och innehållet i dessa är sällan lätt uttolkat.

Att kräva överensstämmelse med villkor enligt specifika kollektivavtal innebär en kostnadskrävande och tungrodd hantering som kan leda till färre anbud från små seriösa företag. Även alla underleverantörer som direkt medverkar till att utföra det upphandlade kontraktet föreslås omfattas av dessa krav, så effekten och komplexiteten kommer att bli påtaglig för många företag på marknaden.

– Det finns en uppenbar risk att tillämpningen av dessa regler kommer att variera mellan olika upphandlande myndigheter och därigenom göra det svårförutsebart för företagen. Detta kommer att bli svårt att hantera särskilt för alla de små företag som inte är anslutna till kollektivavtal, konstaterar Ulrica Dyrke.

Bra villkor ger sund konkurrens

Företagarna anser att det är av stor vikt att företag som verkar på marknaden är seriösa och efterlever lagar och regler. Detta är av betydelse inte enbart för att tillgodose de anställdas behov, utan även för att tillgodose företagens intresse av sund konkurrens på marknaden.

Företagarna anser att det är bättre att på andra sätt stävja osunda arbetsförhållanden än att ställa krav på villkor enligt kollektivavtal.

– Ett sätt för upphandlande myndigheter att arbeta för schysta villkor är att syna onormalt låga anbud. En upphandlande myndighet blir genom de kommande upphandlingsreglerna skyldig att förkasta onormalt låga anbud som beror på att t.ex. arbetsrättsliga skyldigheter inte efterlevs. Utöver detta bör upphandlande myndigheter arbeta mer med aktiv uppföljning under kontraktstiden, för att säkerställa god leverans av upphandlat kontrakt. Vid sådan uppföljning kan man bland annat kontrollera inbetalade skatter och socialförsäkringsavgifter, konstaterar Ulrica Dyrke.