Vill ge hantverkare mer kärlek

Vita skåpbilar med Dryftloggan skvallrar om att besökare kommit rätt. På nionde våningen med utsikt över företagstäta Solna Strand i norra Stockholm finns bolaget som än så länge kallar sig för ett hantverksföretag. Innovativa Dryft har egentligen redan vuxit ur sina lokaler.

– Vi har hittat en ny lokal som är tre gånger större än den här, med cirka 50 platser för mycket så att vi kan växa där, berättar Daniel Lindgren, medan han guidar runt Günther Mårder.

Kreativa lösningar är lite av Dryfts signum sedan starten i början av 2020. Företaget bottnar delvis i Daniel Lindgrens egna erfarenheter av branschen, som anställd. För honom har hantverkarrollen gått i arv i flera generationer.

Du hoppade av gymnasiet och blev målare. Nu driver du ett företag som väntas omsätta 200 miljoner kronor i år? säger Günther Mårder.

– Det var stökiga tonår för mig. Jag hade noll visioner och framtidsdrömmar, var 100 procent osäker som person och försökte väga upp det med en tuff fasad. Det fortsatte så rätt länge. Min morbror Lasse blev mitt skyddsnät. Jag fick jobba som målare i hans företag tills jag kom in på en större målerifirma. Efter några år blev jag uppsagd på grund av arbetsbrist i lågkonjunkturen. Min morbror fanns där igen för mig, med jobb.

Hur föddes idén till det egna företaget, Dryft?

– Mitt i allt det stökiga har jag alltid känt att jag har någon slags glöd men inte vetat vad. Jag skulle ha ett gym, tobaksaffärer, handla med fastigheter, bli dietist… Jag pluggade in näringslära på en sinnessjukt hög nivå. Men så landade jag i att jag ska gräva där jag står, i den bransch som jag är uppvuxen i och som jag har så mycket kärlek till. Då insåg jag också att potentialen är enorm.

Först provade du att åstadkomma förbättringar som anställd?

– Ja, jag fick tillbaka min anställning på det stora måleriföretaget 2011 och bestämde mig för att bli projektledare, vilket jag blev 2015. Min ambition var att ta vara på potentialen hos 200 målarkollegor på företaget och få dem att känna sig uppskattade. Många kände sig aldrig delaktiga. Man var lojal mot sitt bygglag men det var splittrat i övrigt. När ledningen till slut inte brydde sig tillräckligt mycket tappade jag min glöd. Det blev ganska mörkt ett tag, jag var på väg att bli deprimerad.

Vad blev vändningen?

– Jag fick ett meddelande på Linkedin. ”Du verkar intresserad av att förändra byggbranschen?” Det var en Johannes Ivarsson med finansbakgrund. Vi kände inte varann men efter fem minuters samtal kände jag glöden igen, och dagen efter sa jag upp mig från jobbet. Två månader senare, i september 2018, drog vi i gång Måleriteamet vilket blev grunden för Dryft som föddes två år senare.

Det är inte självklart att våga starta eget?

– Jag är otroligt impulsiv och min inställning är att saker löser sig. Har du en tillräckligt tydlig vision gör du hela tiden val som tar dig i den riktningen. Det finns ingen atom i min kropp som inte har vetat att vi ska göra det som vi gör i dag. Vi ska omdefiniera vad hantverksbranschen är, för såväl kunder som för medarbetare.

Ni har lyckats med det som många små hantverksföretag drömmer om: att skala upp på privatmarknaden. Hur ser ett typiskt projekt ut för er?

– Vi bygger inte direkt Turning Torso men vi kan hantera stora mängder förfrågningar tack vare fantastiska medarbetare som, med stöd av system och smart tech, lyckas hantera den enorma fragmentering det innebär. Ett genomsnittsprojekt är 30 timmar. Vi hanterar 1 000 kundförfrågningar, skickar 500 offerter och genomför 320 projekt per månad. Det finns många aktörer som vill totalrenovera, färre vill göra mindre projekt med flera hantverksskrån involverade. Men det gör vi gärna.

Ni växer med i snitt 10 personer i månaden och får runt 200 ansökningar varje månad?

– Ja vi har just öppnat kontor i Södertälje och nu etablerar vi oss i Uppsala. I dag är vi 130 medarbetare varav 95 hantverkare. Vi behöver hela tiden fler teamledare, i början rekryterade vi utifrån men nu lyfter vi upp folk från egna leden. På sikt har vi egna lärlingsprogram. 70 procent av alla medarbetare är dessutom delägare i företaget.

”Om du söker på Dryft och toaletter kommer du att chatta med en bot som ställer 8–9 frågor som ger oss den information vi behöver”

Ni satsar på era medarbetare på ett väldigt medvetet sätt?

– Vi vill visa att vi kan bygga en hållbar, långsiktig och lönsam affär genom att sätta individerna i fokus. Ju bättre folk som jobbar här mår, desto bättre blir vår affär. Vi har fått höra att ”det ni gör är gulligt, men man måste tjäna pengar också”. Eller ”man kan inte ge medarbetare så stor frihet”. Mitt svar är att yngre har med sig en annan syn på ledarskap. Vi försöker skynda på den utvecklingen och odla en annorlunda hantverkarkultur. Vi pratar exempelvis om psykisk ohälsa och att det är okej att må dåligt.

Digitalisering och smart teknik är också en del av framgångsreceptet?

– Vi har automatiserat hela kundresan för enklare saker inom vvs. Om du söker på Dryft och toaletter kommer du att chatta med en bot som ställer 8–9 frågor som ger oss den information vi behöver ha för att förstå vad vi ska göra. Och så prissätts det direkt i det flödet. Så slutar det med att du ur en kalender bokar in rörmokare en dag och tid som passar dig. Vi har något sm heter Dryft Core som är hjärnan bakom, vår databas ur vilken vi kan utveckla smarta systemstöd såsom offertverktyg, resursplaneringssytem, eller en medarbetarapp där du har hela din tillvaro samlad som medarbetare på Dryft.

Så ni blir mer och mer som ett techbolag?

– Det är i sin linda, vi har en programmerare i dag, två i april. Men under hösten, när vi planerar en större runda med investerare, är techteamet prioriterat. Det tänker vi lägga en stor del av pengarna på. Då kan vi fokusera mer på kunder och medarbetare i stället för repetativa uppgifter såsom att räkna eller planera. Där kan smart data bidra med lösningar.

Ni har redan hunnit tacka nej till att bli uppköpta?

– Ja, vår vision är större än att göra livet bättre för hantverkare. Nästa steg är att ta ett ännu större ansvar för samhällsutvecklingen och för hur människors trygghet ser ut på fler arbetsplatser. Det finns mycket kvar att göra.

Text: Malin Sund.