Köttben och skådespel

Att det är val senare i år framgick å andra sidan tydligt. Köttben efter köttben
kastades ut till viktiga väljargrupper i hopp om att de skulle distraheras från
helheten. Allt enligt samma recept som de romerska kejsarna gjorde känt: bröd och skådespel. Mätta magar och kortsiktig underhållning ersätter det väljarna och företagen egentligen behöver. Ett bättre företagsklimat uppstår inte ur intet, och vill regeringen att antalet jobb i Sverige ska öka måste såväl attityden som den praktiska politiken förändras.

"Budgeten är ett slag i ansiktet"

En sak vill jag vara extra tydlig med här: oavsett om det är köttben eller bröd så är det som företagen får i reformer i årets budget att betrakta som smulor. Tro inget annat, oavsett vad megafonerna säger. Anslagsökningar på 10–20 miljoner kan låta mycket utanför sin kontext, men det är en illusion. I en statsbudget är storleken motsvarande ören om man jämför
med en årsinkomst.

När finansministern presenterade innehållet i sin budget fanns det försvinnande lite om sambandet mellan växande företag och utrymmet för finansiering av välfärdssatsningar. På vilket sätt kan vi få företag att ta nästa steg? Eller för den delen alla skattebetalande
företag som finansierar välfärden redan i dag. Näringslivet och det offentliga
är delar av samma system, och det måste gå åt båda hållen för att fungera
långsiktigt.

Listan av åtgärder som Sveriges företag behöver kan tyvärr göras lång och varierar för olika företag beroende på förutsättningar. Lägre arbetsgivaravgifter är avgjort avgörande för många, inte minst för att våga växa. Den tillfälliga nedsättningen för arbetsgivare som anställer unga mellan 19 och 23 år sätter fingret på den halvhjärtade attityden som
finns även i de få fall vi får se skattesänkningar för företag. En bortre tidshorisont
vid skattesänkningar är alltid en svaghet, och omöjliggör långsiktig
planering utifrån sunda förutsättningar.

Samma kortsiktiga tänkande har fått råda i utformandet av de olika stödpaket som tagits
fram. Från konsekvenserna av corona till detta års paket för att bemöta höga priser på
el och drivmedel. Det är köttbenspolitik, där man kastar ut enstaka bidrag i hopp om att de
besvärande skallen ska tystna. Långsiktigt är det ohållbart. Ansvariga ministrar måste se på
grundproblemen i stället för att jaga symtom i ett budgetpolitiskt whack-a-mole – du vet tivolispelet där man med en klubba ska slå tillbaka mullvadar som gång på gång tittar upp.

Grundproblemetmed de höga elpriserna är alltför hög beskattning på energiområdet. Regeringens lösning är då köttben invirade i valfläsk. Sveriges företag förtjänar mer än så. Fler reformer för att våga och vilja anställa är avgörande för Sveriges
statsfinanser. Vi har nu en statsminister som gjort sig känd för att ha stora lador
med pengar som ska användas i kristider. Efter några år av ständiga kriser och alldeles
för många havererade stödsystem kan vi konstatera att allt talar för att det mesta hade gått bättre om företagen haft större möjlighet att spara i sina egna lador i stället.