Blamorama Games skapar nya miljökämpar via mobilspel

Mer än var åttonde människa på jorden har spelat ett svenskt dataspel, enligt Dataspelsbranschen, Sveriges intresseorganisation för spelföretag. Det är hissnande, precis som att spelsektorn globalt sett är större än film- och musikindustrin tillsammans, där svenska spelbolag räknas som bland de bästa i världen. För alla som inte jobbar i branschen är det lätt att missa precis hur snabb tillväxten är. Faktum är att den svenska spelindustrin har vuxit med i snitt 30 procent årligen – i över tio år, enligt branschrapporten Spelutvecklarindex.

I fjol slog samma rapport fast att spelbolagens omsättning är ikapp exporten av järnmalm. Det talas helt enkelt om en ny svensk basnäring. Inte minst i norra Sverige med det snabbväxande spelklustret Arctic Game Lab och totalt 14 olika yrkeshögskole-, folkhögskole- och universitetsutbildningar för spelutvecklare i Norrbotten och Västerbotten. Där finns 75 etablerade spelbolag i dag, med över 500 aktiva i branschen. Ett av bolagen är Blamorama Games i Luleå, som lyftes på Företagarnas lista över 103 Unga Idéer 2020.

Flyttlådor står lite här och var i hörnen när Günther Mårder är på besök. Det är bara tre veckor sedan Blamorama Digital Productions och dotterbolaget Blamorama Games flyttade in i de nya, rymliga lokalerna i centrala Luleå. Ingrid Fridesjö, grundare och vd, och Maya Umar, videoproducent och medgrundare av Blamorama Games, fick tidigt rampljus för sin nya spelsatsning. De utsågs till Impact Maker i Venture Cup Nord 2020 och kom till riksfinalen i Venture Cup, Sveriges största tävling för affärsidéer, mycket tack vare mobilspelet Bumi: Next stop, Earth som lanseras under 2022. ”Bumi” betyder planet på indonesiska och malaysiska.

Vad går spelet ut på? frågar Günther Mårder.

– Både Maya och jag kommer från gamingvärlden och spelar mycket. Vi har noterat att intresset för klimatfrågor bland barn och ungdomar i tidiga tonåren har ökat tack vare Greta, och insåg att det finns en lucka där, säger Ingrid Fridesjö.

– Vi jobbar med många olika översättare i Blamorama Productions och en av våra översättare sa en dag att hon saknade vettiga spel för barn. Det fick oss att börja spåna, berättar Maya Umar.

Hur har ni utvecklat spelet?

– Vi hade en grundstory om att göra ett roligt, fängslande och lärorikt spel om klimatet. Något som får barn och unga tonåringar att engagera sig, säger Ingrid.

”Vi har kört lite gerilla- marknadsföring genom att ’råka’ möta den svenska ambassadören i Malaysia och då kunnat presentera oss”

I första hand vänder ni er till en målgrupp i Malaysia och Indonesien, hur kommer det sig?

– Där har man kommit mycket längre när det gäller gamification och eftersom Maya kommer från Malaysia har hon kunskap om hur det fungerar där. Samtidigt har man tvärtom inte kommit lika långt när det gäller att lära ut hur privatpersoner kan bete sig för att göra planeten till en bättre plats. Så att kunna lära barn hur till exempel pantsystemet och sopsortering funkar är jättekul.

På plats i Luleå sitter ett team bestående av fem personer, men fler talanger i form av ett nätverk av ”digitala nomader” stärker upp produktionen.

– I dag är det inga problem med distansarbeten och därför har vi många medarbetare i till exempel Indonesien, som ju ligger långt före Sverige i kunskap när det kommer till gamification, konstaterar Maya Umar.

Hur fungerar samarbetet, gör ni skisser och skickar över?

– När det gäller Bumi berättar vi vilka egenskaper våra spelkaraktärer ska ha och sedan får vi en skiss tillbaka. Vi har redan från början kommit överens om att använda karaktärer i så kallad kawaii-stil, eftersom tonåringar gillar det, säger Ingrid Fridesjö.

Finns det inte risk att det drar i väg kostnadsmässigt att arbeta med konsulter på det här sättet?

– Nej, faktiskt inte. De är våra underkonsulter och vi har ett tajt samarbete där vi i förväg kommer överens om vilka tidsramar som gäller, säger Ingrid.

Hur finansierar ni arbetet med Bumi?

– Spelarna kan köpa till saker i spel. Vi ska även göra en investeringsrunda i oktober. När det kommer till reklam kommer det att vara i form av sponsring där företag kan köpa ett helt spel eller delar av spelet, kanske genom att ha sin logga någonstans i spelet.

Kanske kan det vara en idé att arbeta med rörliga modeller, med en kontaktkostnad per användare i stället för fasta summor?

– Det skulle vara smart i det här läget. Även om det kostar för oss att ta fram en sådan modell skulle vi kunna vinna på det, säger Ingrid.

Hur har ni marknadsfört er?

– Vi har kört lite gerillamarknadsföring genom att ”råka” möta svenska ambassadören i Malaysia och då kunnat presentera oss, säger Ingrid och skrattar.

En idé är att använda Business Sweden och att ta ambassaderna till hjälp för olika möten och event, föreslår Günther Mårder. Att köra pr-event på ambassader i de länder där lanseringarna sker väcker stort intresse och lockar folk.

– Vilken bra idé! Sverige är ett land man ser upp till i Malaysia. Man vet vem Greta är, Ikea har gott rykte och Sverige är ett föregångsland när det kommer till hållbarhet.

Fakta om mötet

Mitt möte: Grundarduon bakom Blamorama Games, Ingrid Fridesjö och Maya Umar.
Om företaget: Blamorama Games gör mobilspel och är ett dotterbolag till digitala produktionsbyrån Blamorama Digital Productions som gör video- och filmproduktioner, animationer med mera.
Därför bokade jag mötet: Spelbranschen växer explosionsartat och omsätter lika mycket som järnmalmsexporten. Blamorama Games är en spännande del av utvecklingen, som en del av spelklustret och samarbetsorganisationen Arctic Game Lab.
Plats: Företagets nya lokaler i Luleå.

Text: Anna-Maria Stawreberg.