Nya möjligheter efter pandemin

Spaltmeter har skrivits om hur pandemin påverkat arbetsplatser och tvingat, eller skapat möjligheter för, medarbetare att arbeta hemma. Enligt Orvesto Näringsliv har 2,5 miljoner personer ett arbete som kan göras utanför kontoret. Aktuella siffror visar att en miljon av dessa har arbetat hemifrån och att var fjärde person gärna fortsätter med det.

Nästan varannan yrkesverksam person i Sverige har inte den möjligheten, exempelvis inom industri- och produktionsföretag. Under pandemin har cirka 3,7 miljoner yrkesverksamma personer tagit sig till arbetet precis som vanligt. I många fall har de utsatts för betydligt större risker än de som arbetat på distans.

Så vad händer nu när de flesta restriktioner tagits bort och arbetslivet ska återgå till det normala, eller ska vi kalla det det nya normala?

Zilan Lawan är ledarskapsstrateg, affärsutvecklare och medgrundare av företaget The Social Few.

– Mätningar visar att många trivs med att arbeta hemifrån men att många eftersträvar en hybridlösning, det vill säga en kombination av distans- och kontorsarbete. En del arbetsgivare kan idag bestämma att medarbetarna ska komma tillbaka till kontoret, men frågan är hur attraktiv man då blir som arbetsgivare. Svaret är förmodligen: inte särskilt attraktiv. Flexibiliteten blir svår att tumma på framöver.

Det finns företag där en del av medarbetarna inte haft möjlighet att arbeta hemifrån samtidigt som andra med administrativa arbetsuppgifter haft det. Zilan Lawan anser att det är viktigt att ta reda på hur det påverkat företagskulturen.

– Några medarbetare har utsatts för mer risk än andra och vad har det skapat för känslor? Har det påverkat kulturen och i så fall hur? Det finns en risk att det blir ”vi” och ”dem”.

– Vissa kanske känner missnöje och då gäller det att fånga upp det, ställa frågor, diskutera och bekräfta de känslorna. Det är något som bör prioriteras.

En ny sorts arbetsplats?

Efter pandemin finns det möjlighet för många företag att fundera över vilken typ av arbetsplats de vill skapa, menar Zilan Lawan.

– Efter denna omvälvande period har vi enorma möjligheter när vi bygger upp verksamheter på nytt. Det är nu vi formar det näringsliv och samhälle vi vill ha, säger hon och fortsätter:

– Det finns många generella undersökningar på vad som fungerar men jag tycker att man ska utgå ifrån att man inte vet någonting alls innan man har frågat sina egna medarbetare.

Förutom att ta reda på vad medarbetarna tycker är det betydelsefullt att skapa en känsla av tillhörighet.

– Satsa tid och resurser på att skapa och upprätthålla en stark företagskultur, det är särskilt viktigt om många arbetar på distans. Tillhörighet skapar ökad motivation och engagemang bland medarbetare, säger Zilan Lawan.

Flertalet av studier visar att de som är mest nöjda med sitt arbete är de som finner en grundläggande matchning mellan arbetsgivarens värderingar och sina egna.

– Kultur- och värderingsfrågor är oerhört viktiga att kommunicera, säger Zilan Lawan och avslutar:

– Börja med att undersöka medarbetarnas behov och intressen. Skapa därefter en inkluderande organisation som tar hänsyn till de behov medarbetarna har för att på så sätt skapa en tydlig känsla av tillhörighet. Först insikter, sen strategi och slutligen uttag.

Nordelektro arbetar med företagskulturen

Mattias Broman är affärsutvecklare på Nordelektro, ett elinstallationsföretag i Västerbotten och Norrbotten med 100 anställda och verksamhet på fyra orter. När pandemin slog till fick företaget, över en natt, extremt många avbokningar.

– Det var en chock och vi var tvungna att börja jaga jobb som inte var hos privatpersoner. Vi fick ändra fokus och utveckla delar av vår personal för att arbeta med andra typer av uppdrag inom stora företag.

– Jag skickade hem nyckelpersoner; de som har hand om löner, fakturering etc, säger Mattias Broman, som själv tidigt drabbades av covid-19 och hamnade på sjukhus.

Företaget valde att behålla på arbetsledande funktioner på kontoret för att minska oro bland andra medarbetare, de fick dock arbeta hemma om de ville. En person som arbetar med kalkylering gjorde det från Spanien, vilket gick utmärkt.

Andra arbetssätt framöver?

En förändring är att många korta avstämningar även framåt kommer att ske via Teams.

– En positiv effekt är att vi kan attrahera kompetent personal från andra orter om det behövs.

Nordelektro valde att göra stora investeringar för att bibehålla sysselsättningen till sina medarbetare, något som många är tacksamma för, menar Mattias Broman.

– De har insett att vi är en arbetsgivare som tar ansvar och som tänker framåt. Det en oerhörd brist på arbetskraft i vår bransch och därför är vi måna om våra medarbetare.

Nordelektro lägger också stor vikt vid att skapa en gemensam företagskultur.

– Alla i företaget är kulturbärare och därför bär vi samma profilkläder på jobbet. Det har haft stor effekt på stoltheten och har varit ett effektivt sätt för oss att stärka kulturen.

Inom Nordelelektro är det väldigt få som kan arbeta hemifrån men Mattias Broman menar att attityden att flexibilitet gäller alla har brett ut sig, inte minst gäller det personer som söker sitt första jobb.

– Det känns som en generationsfråga, många av de yngre vill ha en större flexibilitet än vad många yrken och arbetsplatser kan erbjuda.

Mattias Bromans erfarenheter, privat och på företaget, gör att han nu har ett större fokus på nuet.

– Visst ska man sätta långsiktiga mål men flytta större delen av ditt fokus till nuet.

ABBA vann Eurovision Song Contest

Samma år som ABBA vann Eurovision Song Contest köpte Olle och Solweig Fransson Gnosjö Automatsvarvning, ett företag som idag är specialister inom skärande bearbetning och svarvning.

När företagsköpet var signerat föddes Linda som sedan 2012 är bolagets vd. Hennes två år yngre syster Anna är vice vd.

På Gnosjö Atomatsvarvning är det ingen som kan jobba på distans förutom den som ansvarar för sociala medier. Alltså var alla plats även under pandemin.

– Vi gick för fullt så långt det var möjligt och la på lager. Vi hade just anställt en yrkeslärare och insåg att lågkonjunkturen skulle ge oss tid till internutbildning. Men efter några månaders stiltje under våren 2020 drog det igång igen, berättar Linda Fransson:

– Vi har alltid försökt att anpassa oss efter våra medarbetare. Vi är flexibla men det är inte fritt att jobba när man vill. Vi är en arbetsgivare som erbjuder mycket som inte syns i lönekuvertet. All vår produktion sker i Sverige, vi har en yrkeslärare som ser till att varje medarbetare kan utveckla sin kompetens och en gång i månaden kan man få samtalsstöd om man har behov av det.

Ett stort problem i branschen är att det saknas tekniker och industriarbetare och Linda Fransson menar att inställningen till praktiska yrken i Sverige måste förändras.

– Jag är inte orolig för att jag skulle tappa några av mina medarbetare för att de istället ska välja ett arbete som kan göras hemifrån. Jag tror snarare att det är många som vill tillbaka till arbetsplatsen och känna tillhörighet med den.

Gnosjö Automatsvarvning är rädd om sitt humankapital och då många idag har hund har de byggt en egen hundgård på området. Här lämnas ingen i sticket!

– Glada hundar ger nöjda medarbetare, säger Linda Fransson med ett leende.

Text: Karin Ahlström Jensen.