Det här ska du fokusera på Damberg!

Företagarna tycker att regeringen har tappat intresset för landets små och medelstora företag. I en ny rapport pekar därför Företagarna på fem förslag som kan bidra till att småföretagen kan fortsätta att skapa 4 av 5 nya jobb. Fokus ligger på att det ska bli lättare att anställa, enklare att hitta finansiering och mer lönsamt att driva ägarledda bolag.

– Förslagen är statsfinansiellt ganska billiga att genomföra, det är ett argument som borde attrahera finansministern. Vi presenterar förslag på reformer inom system som redan är på plats, säger Patrick Krassén.

Om du får tipsa Damberg om tre prioriterade skattereformer som verkligen kan göra skillnad – vilka skulle du välja?

– Satsa mer på det så kallade växa-stödet, det är en riktad sänkning av arbetsgivaravgiften som verkligen funkar. Stödet gör det lättare för de minsta företagen att expandera, och har använts för 13 000 anställningar sedan det infördes 2017. Därtill bör investeraravdraget förbättras, det har blivit styvmoderligt behandlat under senare år. För det tredje måste det bli mer lönsamt att driva ägarledda bolag. Företagarna vill se en höjd nivå av förenklingsregeln. Det är ett effektivt verktyg för att sporra de minsta företagen.

"Växa-stödet är ett utmärkt exempel på hur sänkta arbetsgivaravgifter skapar nya jobb”

Låt folket satsa på pengar i småföretagen

Företagarnas expert menar att det bör bli enklare för privatpersoner att investera i små bolag.

Brist på kapital är ett stort tillväxthinder för många företag, konstaterar Företagarna i sin nya skatterapport.

– Det så kallade investeraravdraget behöver förbättras och utökas. Jag tycker också att investeringssparkontot (ISK) bör utvecklas så att det ger svenskarna möjlighet att investera i onoterade företag. I dag ger ISK endast möjlighet att spara pengar i noterade bolag. Under återhämtningen efter pandemin kommer investeringar i växande företag vara betydelsefullt för jobbskapande.

Företagarna pekar på att de verktyg som ska hjälpa företag att säkra kapitalförsörjningen har så stora begränsningar att de inte bidrar till att övervinna de tillväxthinder som många företagare möter i sin vardag.

Gör det lättare att locka talanger

I kampen om nyckelmedarbetare har nystartade bolag med svagt kassaflöde svårt att konkurrera lönemässigt med storbolagen.

Ett lockande alternativ till en hög lön kan vara att erbjuda medarbetare delägarskap genom personaloptioner och incitamentsprogram. 2018 infördes möjligheten att erbjuda kvalificerade personaloptioner, en skattegynnad förmån som välkomnades av många, inte minst av innovationstunga startup-företag i behov av talangfulla medarbetare.

– Reglerna för kvalificerade personaloptioner fick tidigt kritik för att vara för snävt utformade. Regeringen lyssnade på kritiken och presenterade snabbt en utökning av reglerna i våras. Från årsskiftet höjs gränsen för antalet anställda från 50 till 150 medarbetare.

Gränsen för nettoomsättning höjs från 80 till 280 miljoner kronor per år. Det är bra förändringar som innebär att fler företag kan erbjuda incitamentsprogram, menar Företagarna.

Men det finns utrymme för ytterligare förbättringar:

– Det är flera branscher som utesluts från möjligheterna att använda incitamentsprogram. Jag tycker att det är oklart varför bank, finans, juridik och försäkring inte omfattas av de nya reglerna, säger Patrick Krassén.

Vi kan minska utanförskapet

Sverige har skapat en bra grogrund för nyföretagande under 2010-talet. Det handlar om teknikdrivna startups som skapar internationell uppmärksamhet.

Patrick Krassén konstaterar att reformtakten har tappat tempo, och produktivitetsutvecklingen har mattats av.

– Mellan en halv och en miljon människor i Sverige är fast i en ny typ av utanförskap, präglad av begränsade möjligheter till egenförsörjning – ofta i kombination med bristande språkkunskaper.

Företagarnas skatterapport konstaterar att Sveriges småföretag är den primära jobbmotorn. Det är också i dessa bolag – och deras förutsättningar att växa – som de främsta möjligheterna till ekonomisk uppgång och inkludering ligger.

– Skatterna på arbete och på att anställa är fortfarande höga. Arbetsgivaravgiften ses av företagare som en stor begränsning för att växa. I synnerhet uppfattas

den allmänna löneavgiften som belastande. En tredjedel av arbetsgivaravgiften (11,62 %) utgörs av en allmän löneavgift som inte har någon koppling till några socialförsäkringar.

Företagarna konstaterar att statens intäkter från den allmänna löneavgiften har fyrdubblats (till 200 miljarder kronor) under den senaste 15-årsperioden.

– Vi menar att den allmänna löneavgiften bör sänkas. Det skulle göra det billigare att anställa, och försäkringsmässigheten i arbetsgivaravgifterna skulle öka.

Företagarna pekar på att sänkta kostnader för att anställa kommer att ge fler nya jobb, och nämner bland annat det så kallade växa-stödet som enligt Skatteverket har använts för 13 000 nya arbetstillfällen sedan det infördes 2017.

– Växa-stödet är ett utmärkt exempel på hur sänkta avgifter skapar nya jobb. Nu vill vi att stödet utökas så att fler småföretag vågar anställa.

Enklare regler behövs

I Sverige finns det fler än 700 000 enskilda firmor - den vanligaste företagsformen bland soloföretagare.

Samtidigt växer nya former av egenföretagande fram. Gigjobb, egenanställning och kombinatörskap

är exempel på former för företagande som har blivit vanligare under det senaste decenniet. Steget till mer reguljärt egenföretagande kan för många verka stort.

– Undersökningar bland svenska företagare visar återkommande att regler avseende skatter och avgifter upplevs som den största administrativa bördan.

Företagarnas skattepolitiska expert konstaterar att det i ett antal länder inom OECD finns möjlighet för egenföretagare att beräkna sin skatt utifrån förenklade schablonregler.

– Motivet till en sådan förenklad beskattning är ofta att minska den administrativa bördan, minska svartarbete och underlätta egenförsörjning genom företagande.

Företagarna föreslår att Sverige bör följa andra europeiska länder och införa högre gräns för momsplikt. Det skulle minska den administrativa bördan påtagligt för bland annat småföretagare, föreningar, frilansare och verksamheter i delningsekonomin. Den genomsnittliga gränsen för momsplikt i EU är omkring 30 000 euro – betydligt högre än i Sverige.

– Företagarna har länge kämpat för en höjd gräns för momsplikt, och vi ser det som en framgång att regeringen i höstbudgeten föreslår att omsättningsgränsen för momsplikt höjs till 80 000 kronor från den 1 juli nästa år – även om en mer rejäl höjning egentligen hade behövts.

”3:12-reglerna är lite som att knyta skorna. Ja, det är krångligt i början, men när du väl har gjort det några gånger så vänjer man sig”

Sporra entreprenörsföretagen

3:12-reglerna, eller den så kallade entreprenörsskatten, är omdiskuterad.

Reglerna handlar om hur mycket delägare i fåmansbolag kan ta ut i utdelning som beskattas som inkomst av kapital med 20 procent. Reglerna beskrivs ibland som krångliga, men Patrick Krassén menar att de flesta berörda företagare har lärt sig att leva med reglerna.

– 3:12-reglerna är lite som att knyta skorna. Ja, det är krångligt i början men när du väl har gjort det några gånger så vänjer man sig. Då vill man inte ha oförutsedda och ryckiga förändringar.

Företagarna konstaterar också att 3:12-beskattningen är kontroversiell. Det anses från vissa håll att den lägre skattesatsen på utdelning inom gränsbeloppet (20 procent i stället för normalsatsen 30 procent) är för generös i jämförelse med den höga marginalskatten löntagare betalar på samma inkomst.

– Grunden till problemet är Sveriges höga marginalskatter på arbetsinkomster (näst högst i OECD, även efter värnskattens avskaffande), säger Patrick Krassén.

Företagarna vill se flera förändringar av 3:12-reglernas nuvarande utformning. Drygt 70 procent av de fåmansföretagare som tar utdelning från sitt företag använder förenklingsregeln. Den infördes 2005/2006 och var då 1,5 inkomstbasbelopp. Beloppet har höjts vid några tillfällen och ligger nu på 2,75 inkomstbasbelopp (motsvarar 183 700 kronor).

– För att gynna de minsta fåmansföretagarna bör gränsbeloppet i förenklingsregeln höjas till 4 eller 5 inkomstbasbelopp, säger Krassén.

Företagarnas skatteexpert vill också se förbättringar av reglerna vid träda och karens.

– Karenskravet för företagsledaren är direkt kontraproduktivt. Det förhindrar att kompetensen kommer till användning och bör avskaffas. Trädaperioden bör kortas, till ett eller två år.