Företagare bidrar till integrationen

Det hela började 2015. Då Prysmian (f.d. Draka kabel) behövde mer folk och Nässjö kommun hade tagit emot många nyanlända. Ett samarbete mellan lokala näringslivet, kommunen och arbetsförmedlingen en drogs igång. Problemet var att den fullgjorda sfi-undervisningen inte gett de nya kommun invånarna tillräckligt med kunskaper i svenska för att klara ett arbete på Prysmian.

– Vi tog emot folk på praktik. Halva dagen jobb och halva dagen svenska, berättar Therese Rydholm, HR-chef på Prysmian Group Sverige AB i Nässjö.

– De behövde se hur det fungerar på svenska arbetsplatser, säger produktionschefen Fredrik Johansson och tillägger att de 20-talet personer som togs in till att börja med jobbade som underhållspersonal, maskinoperatörer och lagerpersonal.

Alla hade en handledare när de praktiserade på arbetsplatsen. Uppdraget som handledare var frivilligt.

– Det är viktigt att handledarna talar tydligt och ställer kontrollfrågor. Vi kan inte ta några risker. De måste förstå frågor om säkerhet, arbetsmiljö och kvalitet, säger Fredrik Johansson.

Handledarna skulle vara intresserade av uppdraget, ha tålamod och en förståelse för att kommunikationen kunde ta tid emellanåt. Företaget har gett handledarna viss utbildning.

– Språket var det största hindret, det såg vi. Sfi:n (svenskundervisning för invandrare) slutar generellt på för låg nivå.

Efter hand blev företagsledningen alltmer medveten om att kulturella faktorer som är viktiga att känna till, till exempel att muslimer från olika länder inte alltid firar ramadan på samma sätt.

– Omfattningen av kulturens betydelse förstod vi inte från början, exempelvis ramadans påverkan när man inte äter dagtid och ska jobba skift, säger Therese Rydholm.

10-tal nya jobb

Arbetsförmedlingen valde ut de som bedömdes kunna passa för jobbet på Prysmian och de andra företagen som deltog i satsningen. En del praktikanter valde andra jobb och några kunde inte behållas eftersom deras brister i svenska var alltför stora. Ett 10-tal fick fast anställning efter perioden med praktik och svenskundervisning.

”Språket var det största hindret. Svenskundervisning för invandrare slutar generellt på för låg nivå.”

– Vi har vunnit ett antal nya duktiga nya medarbetare, framhåller Therese Rydholm.

Efter ett tag visade sig något som de inte förutsett.

– När de fått fast anställning så stagnerade deras svenska, utvecklingen avstannade. Vi hade önskat att de fortsatte att utvecklas, säger Therese.

– Vi släppte dem för tidigt och tog för givet att svenskan skulle fortsätta att utvecklas, tillägger Fredrik.

2020 startade företaget därför en fortsättning på svenskundervisningen men den avbröts efter någon månad på grund av coronapandemin. Planen är att återuppta undervisningen när pandemin lagt sig.

I produktionen bland stora trummor med svarta och röda kablar möter vi Majed Alsayegh som är en av de som fått fast anställning efter praktik och svenskundervisning.

– Jag har fått mycket hjälp av cheferna här. Nu talar jag svenska med arbetskamraterna hela dagarna och lär mig mer, säger han.

Talar svenska med kollegorna

Han var 48 år när han kom hit med fru och två tonårsdöttrar från Homs i Syrien.

– Döttrarna och min fru har haft lättare med svenskan. För mig har det varit svårare att lära språket, säger Majed Alsayegh.

Salli Hara, vd på Prysmian Group Sverige AB, bedömer att företaget kommer ha ett fortsatt behov av språkträning för nya medarbetare. Investeringar är att vänta framöver och då kommer företatget behöva rekrytera mer folk.

– Först och främst behöver vi hitta folk som är motiverade att lära sig kabeltillverkning. Vi behöver duktiga medarbetare och supportar de som är villiga att lära sig vad som behöver göras. Ingen annan utbildar i kabeltillverkning.

För att hitta rätt medarbetare ligger det nära till hands att delta i satsningen på språkträning för nya invånare. Det går inte att bortse från att många av de som kommer att rekryteras i framtiden har andra modersmål än svenska.

– Vi behöver uppmuntra dem att använda språket. Därför är det viktigt att medarbetare med andra modersmål är utspridda på olika avdelningar.

Problemen att hitta folk beror till stor del på att många har en felaktig bild av dagens industriarbete, anser hon.

– Folks föreställningar om industrin behöver ändras. Du har själv kunnat se hur det ser ut här hos oss. Det var länge sedan arbetet i industrin var tungt och smutsigt. Det är ett förstklassigt arbete, säger Salli Hara.

Text: Sven Rosell.