headphones newspaper video-player
På sommarjobb. Human Behnan och Rita Sauri river en trappa i Visättra, Huddinge. Foto: Marcus Ericsson/TT

De 11 vanligaste semesterfrågorna

Semesterplaneringen är nu i full gång på många arbetsplatser – den brukar ge upphov till många frågor. Företagarnas juridiska rådgivning har skapat en guide som ger svar på de vanligaste frågorna när arbetsgivaren tillämpar semesterlagens regler.
Publicerad 22 mar 2021

1. Vem har rätt till semester och hur mycket?

Alla arbetstagare har rätt till minst 25 semesterdagar per år, vilket blir totalt fem veckors ledighet. Om en anställning är avsedd att pågå i högst tre månader får man avtala om att semesterledighet inte ska läggas ut. Men det går inte att avtala bort att arbetstagaren tjänar in semesterlön som hen får ut som semesterersättning när anställningen upphör.

2. Stämmer det att en medarbetare som anställs efter den 31 augusti bara har rätt till fem semesterdagar?

Ja, det stämmer. Regeln tar sikte på hur mycket semester en anställd kan kräva och har ingenting att göra med semesterlön. Poängen med regeln är att någon som börjar sent på året inte ska kunna kräva att få vara ledig i fem veckor. Som arbetsgivare har du naturligtvis möjlighet att godkänna en ansökan om längre semester.

3. När ska den anställde ha semester?

En anställd har rätt till minst fyra veckors sammanhängande semester. Denna semester ska förläggas till perioden juni–augusti. Man kan förlägga semestern till annan tid eller i kortare perioder om man avtalar det med den anställde. Gör det skriftligt. Även utan avtal kan semestern förläggas till annan tid om det finns särskilda skäl, exempelvis att verksamheten är säsongsbunden.

4. Vad händer om vi inte är överens om när den anställde ska ha semester?

Om ni inte kan komma överens om hur semestern ska förläggas är det arbetsgivaren som bestämmer – om inte annat har avtalats. Om arbetsgivaren bestämt semesterns förläggning utan att ha kommit överens med den anställde ska arbetsgivaren underrätta den anställde om beslutet minst två månader innan semestern börjar.

5. Vad är skillnaden mellan semesterår och intjänandeår?

Ett semesterår sträcker sig från 1 april till 31 mars. Samma period året innan kallas intjänandeår. Den semester som tjänas in under intjänandeåret används alltså till betald semesteråret därpå.

”Semesterlagens tillämpning ger upphov till många frågor”

6. Vad händer om den anställde inte har någon intjänad semester?

En anställd som inte hunnit tjäna in någon semester har ändå rätt till semester, men medarbetaren har inte rätt till någon semesterlön. Ibland får den anställde förskottssemester, men det är inget som en arbetsgivare är tvungen att erbjuda. Tänk på att i vissa fall kan inte arbetsgivare kvitta förskottssemestern mot semesterersättningen när den anställde slutar.

7. Hur tjänar man in semester?

All lön och ersättning (till exempel provision) som den anställde får i sin anställning är semesterlönegrundande. I vissa fall kan även frånvaro vara semestergrundande, exempelvis sjukdom och föräldraledighet med vissa begränsningar.

8. Hur mycket ska den anställde ha i semesterlön?

Semesterlönen räknas ut enligt två principer: sammalöneregeln eller procentregeln. Enligt sammalöneregeln ska den anställde ha samma lön under semestern som om hen hade arbetat. Dessutom ska även ett så kallat semestertillägg betalas. Semestertillägget är olika stort, men för månadsavlönade är det 0,43 procent av månadslönen. Semester enligt procentregeln innebär att den anställde ska ha 12 procent av den förfallna lönen under intjänandeåret i semesterlön.

9. Vad händer om den anställde är sjuk på semestern?

Om en anställd är sjuk på semestern kan hen sjukskrivas precis som om det inte hade varit semester. I sådana fall är det sjuklön enligt de vanliga sjuklönereglerna som gäller, och semesterdagarna används således inte. Om den anställde är sjuk på semestern har hen rätt till sammanhängande semester vid ett senare tillfälle.

10. Kan man spara semester?

Ja, den anställde kan spara alla dagar som överstiger 20 per år. Om den anställde har 25 semesterdagar per år kan alltså fem dagar sparas. De måste utnyttjas inom fem år från att de sparats, men i vissa fall kan man komma överens om att de får sparas ytterligare ett år. Om semester inte har kunnat läggas ut innan de sparade semesterdagarna ”går ut” ska du som arbetsgivare betala ut dem som semesterersättning i stället.

11. Kan jag tvinga den anställde att ta semester även om hen inte vill?

Det är upp till arbetsgivaren att se till att den anställde tar den semester som lagen säger, för att inte bryta mot semesterlagen. En anställd som inte har någon intjänad semester, och alltså skulle få semester utan semesterlön, kan däremot avstå från ledighet. I det fallet får man alltså inte tvinga den anställde att ta semester. Rekommendationen är att se till att en sådan överenskommelse görs skriftligen. Vad avser semester under uppsägningstid kan du som arbetsgivare inte heller tvinga den anställde att ta semester.

Viktigt att tänka på!


Om ditt företag omfattas av ett kollektivavtal eller hängavtal gäller de reglerna i första hand. Reglerna i denna text gäller alltså om inget annat är avtalat. Vissa regler kan du som arbetsgivare avtala om med dina anställda, medan andra inte går att sätta åt sidan. Ring rådgivningen, 0771-45 45 45, om du vill veta vad som gäller i ett enskilt fall.

Taggar