headphones newspaper video-player
Lars Pilengrim (till vänster) och Johan Damgaard spånar idéer kring kaffesump med Günther Mårder.
I ett gammalt kolkraftverk har Lykke Kaffegårdar sitt rosteri. Vd Johan Damgaard guidar Günther Mårder genom processen. Foto: Anna Tärnhuvud.

Kafferebellernas lyckorevolt

En klantig inbrottstjuv fångad på film blir marknadsföring med humor. Kärleksbrev som går åt som smör i solsken, med kaffebeställningar. Günther Mårder besökte kaffevisionärerna och varumärkesinnovatörerna på Lykke Kaffegårdar, med vd Johan Damgaard i spetsen.
Publicerad 24 mar 2021

Lykke är ett fornnordiskt ord för en bit inhägnad jordbruksmark. Det är även en knop formad som en åtta – en evighetsloop. Ett väl valt namn för ett företag som vill rita om hur vårt svarta guld produceras, med ett cirkulärt kretslopp och där kaffebönders villkor revolutioneras.

I mars för ett år sedan, precis när pandemin slog till i Sverige, sålde Lykke Kaffegårdar sina första påsar kaffe, med lansering av såväl sajt som varumärke. Den som vurmar i detalj för kaffe är redan bekant med namnet Johan Damgaard. 2004 grundade han och fyra kompanjoner kafferosteriet Johan & Nyström. Målet var att utmana etablerade kafferosterier i Sverige och ta ansvar för odlarnas situation i ursprungsländerna. Det framgångsrika företaget såldes 2016 till Espresso House Group.

Du är tillbaka i kaffevärlden nu. Var det rätt beslut att sälja Johan & Nyström? undrar Günther Mårder.

– Vi stod inför stora investeringar när budet kom. Rosteriet behövde nya maskiner och det skulle ha tagit tio år innan vi hämtat hem de pengarna. Övriga delägare sa att jag som var vd fick avgöra. Jag vankade fram och tillbaka som professor Balthazar. Vi bestämde oss för att sälja. Jag grät när min första dotter föddes, när min 17-åriga hund Lennart dog och den morgonen när vi sålde Johan & Nyström, berättar Johan Damgaard.

Det dröjde dock inte länge förrän en de av dåvarande delägarna, kaffenestorn Lars Pilengrim, kokade ihop idén till nya gemensamma företaget Lykke Kaffegårdar.

– Du sa 'aldrig mer kaffe' när vi hade sålt, men för mig var det tvärtom. Kaffe är mitt liv. Jag har ingen annan sträng på min lyra, skrattar han medan Günther Mårder guidas runt i det gamla kolkraftverket som konverterats till rosteri och kontor, med samma design som företagets färgstarka kaffepåsar.

– Min mamma startade kafé hemma i Ludvika när jag var 15 år. Där föddes min nyfikenhet på råvaror och ursprung. Under tiden på Johan & Nyström flackade jag kors och tvärs över världen och jagade bra kaffe i nästan tio år, förklarar Lars Pilengrim.

Vad var det ni såg som gjorde att Lykke Kaffegårdar föddes?

– När vi startade Johan & Nyström var det ingen som visste var kaffe kom ifrån. Vi lyfte fram bönderna vi köpte av, men vi hade egentligen inte full kontroll. Det vi gör nu är bättre. Vi tar ägaransvar från böna till kopp, så att människorna – våra kollegor – har det bra och kaffet odlas i harmoni med miljön, berättar Johan Damgaard som även denna gång motvilligt axlat vd-rollen.

– Lars kom med idén 2017: 'Vore det inte sjukt kul att köpa en bit mark och odla eget kaffe?' Så växte Lykke fram, tillägger han.

Hur ser ert samarbete med kaffebönder ut i dag?

– Vi etablerar egna små gårdar med 10–20 hektar mark som fungerar som utbildningscenter, där vi kan odla kaffe men främst förfina metoder och testa: om vi beskär kaffeträdet på det här viset, får vi upp skördevolymerna? Så sprider vi kunskap till våra grannbönder för att höja kvaliteten, på ett hållbart vis. Det är otroligt kapitalintensivt att bara köpa mark och plantera själva, det tar minst fem år innan det du satt i jorden ger avkastning. Samarbetet med gårdar och bönder runt våra förebildsfarmer är det som ger oss skalbarheten.

Ni har etablerat er i fem länder hittills. Vilka är fördelarna jämfört med att finnas i fem olika provinser i ett och samma land?

– Vi måste ha en bredd i smakportföljen. De flesta svenskar gillar exempelvis brasilianskt kaffe. Samtidigt är kaffet från Peru aningen billigare, vilket inte är helt oviktigt när vi har upphandlingar med stora, prispressade kunder.

"Vi har skrivit avtal om att leasa marken i 100 år framåt"

Banken jublar inte när ni vill köpa mark i Uganda? Hur löser ni det?

– Vi har fått vara kreativa. Vad kan vi göra med små medel? Och finns det andra med gemensamma intressen? Biståndsorganisationer som vi kan hitta synergier med? Där kommer vi att kunna presentera något kul framöver i Uganda.

Hur skaffar ni er kunskap för att navigera på de här olika marknaderna?

– Vi jobbar med partners på plats som kan den lokala marknaden. I Panama är det enkelt att sätta upp ett bolag och köpa mark. Men i Uganda får utlänningar inte äga mark, så där har vi en konstellation med advokater som äger 51 procent medan vi tillsammans med bönderna äger 49 procent. Vi har skrivit avtal om att leasa marken i 100 år framåt.

Hur ser de affärsmässiga målen ut?

– Målet är att nå break-even redan i år. Många tänker att de inte kan tjäna pengar de första fem åren, när de startar bolag. Jag tänker tvärtom, att det ska gå första året. Om det inte går att hitta en ekonomisk hållbarhet, parallellt med vår miljömässiga och kulturella hållbarhet, så har vi ingen hållbar affärsmodell.

Ni har fått tänka om ett antal gånger på grund av pandemin?

– Det har varit ett hysteriskt år. Vi öppnade en kaffebar som gick jättebra i början, som vi tillfälligt fått stänga. Samtidigt försvann kontorsmarknaden. Då satsade vi på gratis hemkörning för köp via vår e-handel. Och nu har vi precis fått in vårt kaffe och te hos MTR Express.

Hur har ni nått ut med kaffet?

– Efter att vi sålt Johan & Nyström var jag uttråkad. Jag har alltid haft en förkärlek för ord och bild, så jag skrev in mig på en copykurs på kommunikationsskolan Berghs. Det blev en fotokurs också, plus en kurs i att bygga varumärken genom sociala medier. Nyckeln är att veta vem du säljer till. Det är en härlig känsla när varumärket börjar leva sitt eget liv bortom din kontroll, när folk börjar prata om dina produkter. Det har alltid varit min passion.

Ni skrev kärleksbrev på beställning inför Alla hjärtans dag?

– Vi fick idén via sajten Kiosk. De köper in otippade prylar – en piltavla från Finland, en udda osthyvel och så vidare. Man kan också köpa text av dem, för 300 kronor. Det slog mig – vi säljer kärleksbrev med kaffebeställningarna inför Alla hjärtans dag.

Ni har även använt klipp av ett misslyckat inbrott?

– Jamen, en tjuv kröp in genom en gammal gaslucka när vi höll på att renovera här. Nattkameran fångade konturerna. Perfekt, det kunde vi använda som ett sociala medier-inlägg: 'Våra öppettider är mån-fre, kl 8-15. Blir kaffesuget för stort, gå in på vår sajt och beställ.'

Att förändra hur en av världens största handelsvaror produceras är en mastig utmaning. Samtidigt känns ni väldigt lekfulla?

– Varje gång vi släpper en ny kaffesort funderar vi på vad vi tycker är kul just nu. Det får vara lekfullt. Och helt olika. Hittills har vi kört illustrationer på kaffepåsarna. Vi får se vad det blir nästa gång. Just nu har jag snöat in på härliga svartvita bilder från 60-talets Paris av en viss fotograf. Vi får se var det slutar.

Fakta om mötet


Mitt möte:
Johan Damgaard, bandledare (vd) och grundare av Lykke Kaffegårdar.
Om företaget: Lykke Kaffegårdar föddes mitt i pandemin. Företaget har inga små ambitioner – att rita om hur en av världens största handelsvaror produceras och låta kaffebönder bestämma, medan miljön värnas.
Därför bokade jag mötet: Med odlingar i El Salvador, Peru, Brasilien, Panama och Uganda som samägs med bönder, har företaget hållbarhetskoll från böna till kopp. Med kreativa grepp har de också på kort tid byggt sitt varumärke.
Plats: Ett gammalt kolkraftverk som numera fungerar både som rosteri och färgglatt kontor för Lykke Kaffegårdar, i Hökarängen i Stockholm.


Text: Malin Sund.