headphones newspaper video-player
Frisören Sara Eriksson har svårt att förstå varför kommunen tar så mycket betalt av en yrkesgrupp som drabbats hårt av pandemin. Foto: Mikael Göthage.

Sara vågar inte ringa till kommunen

För en timmes miljöinspektion krävdes frisersalongen på drygt 37 000 kronor av kommunen. – Jag undrade om det var ett skämt, säger Sara Eriksson, ägare till Klipparna i Göteborg. Tillsammans med de övriga i salongen driver hon nu frågan vidare och har överklagat till länsstyrelsen.
Publicerad 24 mar 2021

Klipparna är en väletablerad frisersalong som finns på två olika adresser i centrala Göteborg. Där jobbar totalt åtta personer och var och en kör sin egen verksamhet på hyrda stolar. Sju av dem är frisörer och en är nagelterapeut.

I oktober i fjol fick Sara Eriksson ett mejl från miljöförvaltningen som meddelade att de tänkte genomföra en inspektion. Timdebiterringen låg på 1 196 kronor, enligt mejlet.
Den 3 november anlände kommunens inspektör.

– Då hade vi ett möte med alla samlade, säger Sara Eriksson.

Mötet ägnades åt frågor kring avfallshantering och farliga ämnen i kemiska produkter, framgår det av miljöförvaltningens inspektionsrapport. Samtliga närvarande fick samma information, enligt Sara Eriksson.

”Myndigheterna ska undvika krångel och de ska inte överfakturera”

– Vi satt alla sex i en ring. Mötet tog en timme och en minut. Sedan hade inspektören telefonsamtal en halvtimme med de två frisörerna på den andra salongen.

– Vi lärde oss egentligen ingenting. De ville att vi skulle byta ut ett desinfektionsmedel och informerade om avfallskoder. En enda fråga handlade om hur vi gjorde för att hantera coronasmittan.

Efter mötet skickade miljöförvaltningen en inspektionsrapport och sedan en faktura på tillsynsavgift. Där debiterades inte bara mötestid utan också förberedelser, restid och rapportskrivning. Sammanlagt blev det 3,5 timmars arbete. Fakturan landade på drygt 4 000 kronor. Per person!

Utöver det tog kommunen betalt för telefonsamtal vid tidsbokning, liksom för att svara på frågor om timtaxan. Totalt blev avgiften drygt 37 000 kronor, enligt Sara Erikssons sammanräkning.

– Nu vågar jag inte ringa kommunen och fråga om något eftersom jag riskerar att få nya fakturor, säger hon.

Istället hon och de andra frisörerna valt att överklaga till länsstyrelsen. De ifrågasätter kommunens fakturering på flera punkter:

• 30 timmar debiteras för en timmes inspektion utan att det framgår vad kostnaden baseras på.
• Reskostnad debiteras för varje frisör, trots att det bara gjorts en resa.
• Telefonsamtal för tidsbokning och information om taxan faktureras också.
• Alla frisörer krävs på betalning för administrativt arbete, trots att de mejl och rapporter som gått ut till var och en är identiska.

Sara Eriksson har svårt att förstå varför kommunen tar så mycket betalt av en yrkesgrupp som redan drabbats hårt av pandemin.

– Vi måste själva jobba mer än två timmar för att få in de pengar kommunen debiterar oss för varje timme.

De förstår inte hur mycket pengar det här är för en småföretagare, säger hon.

Sedan hon börjat driva ärendet har hon fått kontakt med flera andra frisörer i Göteborg som berättar att de drabbats av samma sak. Kommunens fakturor diskuteras bland frisörerna i en sluten Facebookgrupp.

– Det är den ena historien efter den andra och det är över summor som tas ut i alla salonger.

Under det sista kvartalet i fjol fakturerade miljöförvaltningen drygt 200 000 kronor för tillsyn hos ett antal frisersalonger i Göteborg, visar en sammanställning som Företagaren tagit del av.

Fredrik Danielsson, ledamot i Företagarna Göteborgs styrelse, är kritisk till kommunens hantering av frisörerna. Han är frågande inför tidsåtgången.

– Är tiden effektivt nedlagd och tar det verkligen nästan en arbetsvecka att genomföra en timmes inspektion? Det blir mycket kontorstid, säger han.

– För mig handlar det om inställningen till företagare. Ett företag skulle aldrig göra så här mot andra företag – det skulle bli ett himla rabalder. Och myndigheter ska föregå med gott exempel.

Även om kommunens debitering skulle ha stöd i lagen måste det finnas flexibilitet, anser han.

– Myndigheterna ska undvika krångel och de ska inte överfakturera. Det är en sak som ständigt är på tapeten. Vi för en dialog med myndigheterna, men sådana här saker händer ändå titt som tätt.
Regelkrångel finns över hela landet, men vissa kommuner är sämre än andra, konstaterar han.

– Göteborg ligger generellt dåligt till eller mycket dåligt.

Men alla är inte lika goda kålsupare.

– Det är stor skillnad på olika myndigheter – och det är inställningen det handlar om. I det här fallet borde kommunen tänka om, anser Fredrik Danielsson.

– I stället för att driva frågan skulle de kunna säga 'vi kanske borde se över våra rutiner'.
Göteborgs miljödirektör Anna Ledin anser att fakturorna är motiverade.

– Frisörerna bedriver varsin verksamhet. Vi har ett förarbete och administration för varje företag och det måste var och en betala, säger hon.

Blir det inte mindre arbete om tillsynen görs i grupp och alla får samma rapport?

– Det är klart att det går fortare eftersom vi gjorde ett besök och vi såg samma brister hos alla företag.

Kan man säga att ni gjort en rationaliseringsvinst?

– Den enda tidsvinst vi gjort är vid själva tillsynen. Det beror på hur vi jobbar och vi ska göra samordningsvinster om vi kan.

Kommunen är skyldig att genomföra miljötillsyn och ta ut avgifter för det, enligt Anna Ledin.

– Alternativet är att det går på vårt kommunbidrag, vilket betyder att skattekollektivet får betala. Men verksamheten ska betala, säger hon.

Finns det inget utrymme att tillämpa lagen flexibelt för små företag som inte tjänar så mycket pengar?

– Nej, det gör inte det.

”Kommunen saknar helt flexibilitet”

Helena Fond, Företagarnas expert på regelförenkling, tycker att Göteborgs stad agerar fyrkantigt och otidsenligt.

”Frisörernas kamp i Göteborg är ett tydligt exempel på när kommunala tjänstemän inte har en aning om hur en företagares vardag ser ut – eller hur det är att driva företag. Att ha ett system som gynnar och förenklar vardagen för tjänstemännen i stället för att ge god service till en rimlig kostnad till lokala företagare är under all kritik. Att dessutom ha en kommunal tillsynsverksamhet som helt saknar flexibilitet är också mycket märkligt och känns inte speciellt tidsenligt.

Företagarna har länge jobbat för att minska regelbördan för Sveriges företagare – både på kommunal och nationell nivå. Många kommuner har genomfört förenklingar under pandemin som vi hoppas kan leva kvar när vi väl är ute på andra sidan. Det kan till exempel handla om att inte genomföra tillsyn om den inte är absolut nödvändig, eller att se till att kommunen har som huvudregel att efterhandsdebitera sina avgifter till företagare. Nationellt jobbar vi för – och hoppas snart kunna se framgång kring – en tydligare process för hur regler blir till, utvärderas och även tas bort. Inte en enda ny regel bör kunna komma till om den inte är absolut nödvändig, och den får aldrig göra mer skada än nytta.


Text: Sten Sjögren.