”Regeringen har tappat kollen på näringspolitiken”

Regeringen vet inte om den förda näringspolitiken verkligen fungerar. Det är slutsatserna i en färsk granskning från Riksrevisionen och som visar på allvarliga brister i utvärderingen av näringspolitiken.

För utvecklingen går tyvärr åt fel håll. Sverige har under senare år tappat i tillväxttakt relativt våra grannländer, i synnerhet om vi ser till BNP-tillväxt per capita. Sedan 1970-talet har vi rört oss från plats 4 till plats 12 i OECD:s välståndsrankning.

Sveriges ekonomiska utveckling de senaste åren framstår alltså som minst sagt medioker i en internationell jämförelse; såväl välstånd som förutsättningarna för stark konkurrenskraft har utvecklats negativt. Det borde få varje ansvarskännande politiker, som faktiskt bryr sig om Sveriges välstånd och välfärd, att sätta näringspolitiken högre – om inte högst på agendan.

Men regeringen och näringsministern tycks slå dövörat till. I stället fortsätter de ösa pengar på oklara satsningar samtidigt som finansministern vill höja skatterna för företag och företagare. För det som först och främst kännetecknar regeringens näringspolitik är ju att den är mycket otydlig. Det finns en stor mängd så kallade satsningar på olika samordning, strategier, kommissioner och kommittéer. Allt ifrån en ny industrialiseringsstrategi till en nationell cykelstrategi.

Staten satsar årligen runt 60 miljarder kronor på olika näringspolitiska insatser. Därtill kommer EU-finansierade insatser på ytterligare 10–15 miljarder. För att säkerställa att resurserna används effektivt i arbetet med att nå de näringspolitiska målen är det viktigt att effekterna utvärderas. Detta har också efterfrågats av riksdagen vid ett flertal tillfällen.

Nu visar alltså Riksrevisionen i en rapport att myndigheternas effektutvärderingar av näringspolitiken med få undantag inte håller tillräcklig kvalitet för att dra slutsatser om orsakssamband. Det vill säga, om politiken får önskad effekt och faktiskt bidrar positivt till näringslivets utveckling. Endast 2 av 37 granskade utvärderingar når upp till den nivå som krävs för att utvärderingen ska kunna anses vara tillförlitlig, visar Riksrevisionens granskning.

Fullgoda utvärderingar av näringspolitiken behövs för en bättre politisk förståelse – för såväl teknikutveckling som en förändrad omvärld ställer krav på att Sverige genomför genomgripande reformer. Annars riskerar Sverige att halka ner ytterligare i den internationella välståndsligan.

Bra!
Bra att regeringens näringspolitik granskas av Riksrevisionen.

Dåligt!
Oroväckande att regeringen inte vet om politiken fungerar.