podcast news play företagaren I media förmån
Patrick Krassén och Erik Ageberg presenterade rapporten Vad får jag för pengarna, på ett seminarium för några veckor sedan. Foto: Henrik Gustafsson Nicander.

Dold skatt statens bästa kassako

Arbetsgivaravgiften har i det tysta blivit en av statens viktigaste intäktskällor. En granskning från Företagarna visar att beskattningen har ökat rejält under de senaste decennierna, helt utan politisk debatt och kopplingar till trygghetssystem.
Publicerad 8 dec 2021

De flesta löntagare tycker sig ha ganska bra koll på hur mycket skatt de betalar på sin månadslön. Från bruttolönen dras runt 30 procent i kommunalskatt. Den som har en högre lön måste betala statlig inkomstskatt och det betyder att runt hälften av den högre lönen försvinner i skatt. Enkelt uttryckt. Men så har vi de dolda skatterna som inte syns på lönebeskedet, men som påverkar vår privatekonomi i allra högsta grad. Det är punktskatter och moms – och inte minst arbetsgivaravgiften.

Arbetsgivaravgiften är en riktig kassako för staten – den drar in nästan 600 miljarder kronor per år.

– När arbetsgivaravgiften infördes på 1950-talet var den en dryg procent, och belastade inte alla löner. I dag är den skattesystemets näst största intäktskälla, konstaterar Patrick Krassén, Företagarnas skattepolitiska expert.

Precis som mycket annat i vår tillvaro försöker även staten förpacka olika skatter för att förklara varför de är viktiga. Den som läser innehållsdeklarationen för arbetsgivaravgiften får veta att den betalas in av arbetsgivare baserat på den anställdes lön och i normalfallet ligger på 31,42 procent. Pengarna ska gå till att finansiera olika delar av vårt sociala trygghetssystem.

Men en aktuell rapport från Företagarna, Vad får jag för pengarna, visar att beskrivningen av arbetsgivaravgifterna som ett verktyg för att finansiera den sociala välfärden inte stämmer längre. År 2000 gick 79 procent av arbetsgivar-avgifterna till att finansiera olika delar av socialförsäkringssystemet (exempelvis ålderspensions-, sjukförsäkrings- och föräldra[1]försäkringsavgiften), den siffran har nu sjunkit till 56 procent.

– Den främsta anledningen till den allt svagare förmånskopplingen är att den allmänna löneavgiften har höjts från några enstaka procent till att utgöra den största posten i arbetsgivaravgiften. De renodlade skattedelarna i arbetsgivaravgiften har mer än fördubblats som andel mellan 2000 och 2018, från 21 till 44 procent, säger Erik Ageberg, Företagarnas expert på socialförsäkringar.

”De renodlade skattedelarna i arbetsgivaravgiften har mer än fördubblats”

Arbetsgivaravgiften är en dold skatt för de flesta löntagare, men den är rejält synlig för alla företagare. Många upplever den som det främsta hindret för tillväxt och nyanställningar.

– 60 procent av Sveriges småföretagare uppger att höga arbetsgivaravgifter är det största hindret mot att anställa fler. Jobbskapandet hämmas således, säger Patrick Krassén.

Företagarna menar att arbetsgivaravgifterna borde vara en prioriterad valfråga för samtliga partier under 2022.

– Det går att sänka arbetsgivaravgiften både generellt och riktat. Det skulle kunna ge anställda mer i plånboken, skapa utrymme för fler jobb i växande företag, öka försäkringsgraden i trygghetssystemen och – kanske viktigast – stärka medborgarnas förtroende för skattesystemet. Ju fler som undrar ”vad får jag för pengarna?”, desto större risk för ett urholkat förtroende för politiken, konstaterar Patrick Krassén.

Så kan arbetsgivaravgiften reformeras

1. Minska den allmänna löneavgiften kontinuerligt

Den allmänna löneavgiften, som saknar koppling till socialförsäkringarna, har utökats av flera regeringar och utgör i dag den största delen i arbetsgivaravgiften. Denna urholkning av försäkringsmässigheten i socialförsäkringssystemen, och samtidig överbeskattning av svenska löntagare och företagare, behöver vändas. Det bör därför vara en politisk prioritering med en gradvis minskning av den allmänna löneavgiften.

2. Fortsätt med effektiva riktade sänkningar av arbetsgivaravgiften

Företagarna anser att växa-stödet, riktat till de minsta företagen som anställer nya medarbetare, är en träffsäker sänkning och bör utökas. Fler anställda bör omfattas, och lönetaket bör höjas samt indexeras.

3. Utred opt-out-möjligheter för företagare

Den som äger och driver företag borde kunna finansiera försäkringar genom sitt företag och välja att stå utanför de statliga socialförsäkringssystemen, och samtidigt betala lägre eller inga arbetsgivaravgifter. Det bör utredas hur en sådan opt-out-modell skulle kunna utformas.

Text: Per Manns.

Räkna ut kostnaden för ditt medlemskap

Medlemskapet ger dig rabatter, rådgivning och nätverk.

Bli medlem – tillsammans skapar vi bättre förutsättningar

Gå med idag!

Här listar vi 49 anledningar till varför du ska gå med i Företagarna.

Nätverk

Som medlem i Företagarna har du tillgång till Sveriges största nätverk för företagare.