Syskonen som förnyar skol-Sverige

– Vi försöker uppfinna nytt trots att det är ganska hårda ramar. Skolvärlden är ju en av de mest reglerade branscherna, med all rätt.

Diana Vasiliou är statsvetaren som lämnade jobb på Rädda Barnen för att, 26 år gammal, bli Sveriges yngsta skolchef. Tillsammans med sin två år äldre bror är hon grundare av och huvudman för Dansgymnasiet i Kista med cirka 160 elever – två klasser i varje årskurs.

Kanske hade skolan inte funnits om det inte vore för en hjärntumör, konstaterar de när Günther Mårder är på besök i skolkorridorerna.

– Alexander var mitt uppe i en artistkarriär. Han började som magiker, fick sedan skivkontrakt som sångare och åkte på turnéer, berättar Diana Vasiliou. Men 25 år gammal fick hennes storebror en hjärntumör.

– Jag kunde inte fortsätta som artist. Det var tufft. Att få hjärntumör som 25-åring är ju ett worst case-scenario, säger Alexander Vasiliou.

Men där och då föll andra pusselbitar på plats.

Ni är visst uppvuxna i en ”skolfamilj”? frågar Günther Mårder.

– Ja, vår familj grundade Stockholms Idrottsgymnasium. Och det är nog lite som att födas in i en läkarfamilj, eller i en bondesläkt. Vi hörde allt om att driva skola, vid matbordet varje dag. Som åttaåring önskade jag mig en portfölj. Jag ville göra affärer samtidigt som det alltid fanns något lockande i tanken på att skapa en skola själv, berättar Alexander Vasiliou.

Diana jobbade med barns rättigheter men kunde inte heller släppa tankarna på en gymnasieverksamhet, även om familjens skola då var såld. Så 2015, mitt under Alexanders tumörutredning, bestämde de sig.

– Alex låg i morgonrock och filade på vår ansökan från sjukhussängen, konstaterar Diana Vasiliou.

I januari 2017 skickade de in sin ansökan till Skolinspektionen och i slutet av september samma år kom svaret: ”Ni är godkända”. Syskonen Vasiliou blev då de yngsta ägarna av en fristående skola i Sverige.

– Skolinspektionen godkände oss på första försöket. Ofta krävs det ett par ansökningar innan man klarar granskningen, om man ens blir godkänd, förklarar Diana Vasiliou.

Ni hann få allt på plats till terminsstart kommande höst?

– Ja, efter beskedet var det bara gasen i botten. Leta lokal, anställa lärare, fixa möbler, marknadsföra oss på gymnasiemässor. Vi kunde inte ens visa lokalen, vi höll på och rev ut golv och väggar för att göra skola av två olika lokaler.

Med cirka 200 sökande till de 60 platserna under startåret, kunde Alexander och Diana andas ut. Två klasser välkomnades till höstterminspremiären 2018.

Efter bara sex månader prövades ni igen av Skolinspektionen, utifrån nya, tuffare regler?

– Ja, i januari 2019 trädde nya regler i kraft där huvudmän bakom friskolor testas i kunskaper i skoljuridik, ekonomi och arbetsrätt. Vi blev först ut i Sverige att prövas och vi blev godkända. Det görs både en skriftlig och muntlig bedömning, det kändes faktiskt lite som ett polisförhör. Men det är bra att kraven höjs. Då slipper vi kanske lite av smutskastningen och den tråkiga delen av debatten om friskolor.

Ni har ett driv att förnya skol-Sverige?

– Det går inte att röra om så väldigt mycket i grytan eftersom det är en så hårt reglerad bransch, men vi försöker vara innovativa och det underlättar att vi är små, det ska vi fortsätta att vara. Rektor och lärare ska kunna namnen på alla elever. Vi gör allt så automatiserat som möjligt, vi låser och larmar med ett knapptryck i datorn. Då släcks också all belysning. Ansökningsformulär, prov och böcker är digitala.

Är digitaliseringen och automatiseringen en medveten satsning för att kunna skala upp?

– Exakt, och för att spara allas tid. Det är så mycket som är lagstadgat som ska skötas och det underlättar med digitala lösningar. Vi tittar ganska lite på andra skolor. Vi tittar snarare på andra branscher och ser vad vi kan ta in i skolvärlden.

"Alexander låg på sjukhus med en hjärntumör när han sydde ihop tillståndsansökan”

Är det en styrka att ha extra branschkunskap via era föräldrar?

– Ja, det här är 100 procent ett familjeföretag. Pappa är entreprenör ut i fingerspetsarna, en visionär av rang. Mamma är riskkalkylerande och ser till att inget går över styr, att ingen av oss offrar sin hälsa genom att jobba för hårt.

Hur såg ekonomin ut i början?

– Efter ett halvår började vi gå plus, men då gick vi i princip utan lön och våra föräldrar städade hela skolan i tre år. Skolpengen täcker löpande kostnader, men det är viktigt att säga, det här är inget jobb man går runt och glassar på. Däremot måste du visa i din budget att du kan gå med vinst för att få tillstånd att driva skola. Det är en aspekt som sällan nämns i debatten.

Ni måste vara bra förhandlare?

– Ja, det är så vi tjänar pengar – via bra avtal med våra leverantörer. Vi har exempelvis samma datormodell som andra men vi köper dem lite billigare och förhandlar bättre. Vi vrider och vänder på varje krona med alla våra leverantörer. I dag omsätter vi 15 miljoner kronor med 20 procents vinstmarginal tack vara detta.

Hur kan ni utnyttja lokalerna ännu bättre?

– Vi tittar på att samarbeta med andra utbildnings- och kursaktörer som skulle kunna hyra in sig i lokalerna när de står tomma på kvällar, helger och lov. Vi har faktiskt ett möte bokat kring det senare i veckan. Vi kan ju dessutom öppna hela stället med ett knapptryck i datorn.

Hur ser planerna ut framåt?

– Vi vill starta fler enheter i alla skolformer, från förskola till komvux, så att vi kan följa och behålla eleverna genom skolåren. En ny ansökan är redan inskickad, så mycket kan vi säga. På sikt är vi förhoppningsvis en liten skolkoncern.

När tar ni steget till en ny stad?

– Vi lämnar in ansökan nu så hösten 2023 vore möjlig. Om vi inte förvärvar något innan dess.

Text: Malin Sund.