”Ungdomar är digitala, varför är inte kuratorer det?”

De senaste tio åren har psykisk ohälsa hos 10–17-åringar ökat med över 100 procent enligt Socialstyrelsen. Coronavåren gjorde utmaningen kring ungas psykiska hälsa ännu mer synlig.

– Det har drivit på diskussionerna kring vikten av en digitalisering. Ungdomar är digitala, varför är inte kuratorer det?, säger Cem Celepli Atci.

Han har själv erfarenhet av skolkuratorer från sin skolgång.

– Jag var en stökpelle när jag var yngre och hade  kuratorskontakt från mellanstadiet tills jag var 18.

Under uppväxten i Flemingsberg, söder om Stockholm, fanns kunskapstörsten där men i den stora skolklassen rök koncentrationen. Via lokala brottningsklubben hittade Cem Celepli Atci disciplin och stöttning. Han kunde bygga upp sitt sargade självförtroende. Det väckte lusten att hjälpa andra unga att må bra.

– Efter gymnasiet pluggade jag upp betygen på en folkhögskola. Min lärare kunde se mig som socionom och förklarade vad det var. Jag kom in 2013 i Örebro. Jag som varit sämst i skolan blev först i släkten att gå på universitet, berättar Cem Celepli Atci som snabbt märkte att han hittat rätt väg.

– Jag har alltid åkt runt till olika bostadsområden för att kolla hur folk har det. Nu fick jag diskutera exakt det jag var intresserad av. Tentorna var en käftsmäll, jag kunde inte sitta still i en sal så länge. Men jag jobbade stenhårt som på ett träningsläger med brottningen.

Under praktik hos hjälporganisationer i Indien insåg Cem Celepli Atci att han var bra på att nå fram till barn och unga. Hemma i Sverige skrev han sin c-uppsats, om ensamkommande flyktingbarn med en klasskompis. Duon såg ett behov av samtalsstöd i ett drop-in-system. Efter examen startade de ett konto på Snapchat som snabbt fick 3 000–4 000 följare.

”Det är ofta tabu att prata om psykisk ohälsa. Via snapchat var samtalet anonymt och avdramatiserat. Det sänkte tröskeln extremt mycket för att våga ta hjälp”

– Vi kallade oss Snapchat-kuratorer. Det är ofta tabu att prata om psykisk ohälsa, särskilt för unga killar. Men via Snapchat var samtalet anonymt och avdramatiserat.

Det sänkte tröskeln extremt mycket för att våga ta hjälp. Där föddes Snaptive, 2017.

Med hjälp av barndomsvännen och medgrundare Roza Azimi tog bolagsbygget fart. För två år sedan lanserades en första version av Snaptive-appen som fick 8 000 nedladdningar.

– Vi pilottestade appen i samarbete med tre högstadie- och gymnasieskolor och lyckades nå unga killar i ovanligt hög grad. En privatskola trodde på oss först, vilket ledde till att kommunala skolor vågade testa oss, berättar Cem Celepli Atci.

I dag består bolaget av 19 personer, varav elva kuratorer, och backas av inkubatorn Sting. En av de största utmaningarna är att komma in på kommunal nivå för att nå ut brett till skolor framöver. I maj inledde Snaptive även ett samarbete med Curira, den fjärde största vård- och omsorgskoncernen i Sverige.

– Vi har sett ett behov av bättre samtalsstöd hos barn som placerats på olika omsorgs- och stödboenden via  socialtjänsten. Det är vårt fokus för 2020, berättar Cem Celepli Atci som två dagar i veckan också coachar 7–13-åriga brottare hemma i Flemingsberg.

– Vi jobbar väldigt mycket med självkänslan, att duga som man är. Jag hittade rätt till slut genom att bygga team och hjälpa andra att må bra.