Om firman kraschar
Den 11 mars klassades coronaviruset som en pandemi av världshälsoorganisationen WHO. Samtidigt införde Folkhälsomyndigheten restriktioner för att förhindra spridningen i Sverige.
Innan månaden nått sitt slut skulle 655 företag gå i konkurs, den högsta månadssiffran på ett decennium. Modekedjorna Flash och Joy var bland de första som tvingades på fall. Andra företag, som klassiska Göteborgskrogen Valand, valde att ansöka om rekonstruktion i försöken att rädda verksamheten.
I april fördjupades krisen och nya rekord noterades för både konkurser och företagsrekonstruktioner. Samtidigt som läget förvärrades lanserade regeringen en rad stödpaket för att hålla företagen under armarna.
I maj dämpades konkursvågen och antalet konkurser sjönk till en normal nivå, enligt kreditvärderingsföretaget UC. Även företagsrekonstruktionerna minskade men antalet låg fortsatt på en högre nivå än normalt.
UC förutspår en andra konkursvåg i höst. Bedömningen grundar sig på förväntningar om snabbt stigande arbetslöshet och en lågkonjunktur med krympande BNP.
Emma Cutting är advokat med inriktning på konkurser och rekonstruktioner och arbetar på Advokatbyrån Kaiding i Östersund.
– Alla företag kan klara en kortsiktig kris. Men blir det en långvarig lågkonjunktur kommer fler konkurser på det, säger hon.
Hon ser en risk för nya konkurser när skatter ska betalas in. Under Coronapandemin har företagen kunnat få anstånd med skatten. Men förr eller senare ska pengarna betalas in.
– När stödåtgärderna avvecklas ser vi effekterna på ett mer markant sätt.
”Rekonstruktion är skräddarsytt för livskraftiga företag som hamnat i tillfälliga ekonomiska problem"
Konkurs eller rekonstrukton är två alternativ när företaget är på obestånd, vilket innebär att det inte kan betala sina skulder. Båda kan ge en möjlighet att rädda verksamheten – och företagarens privatekonomi.
Konkurs är betydligt vanligare än företagsrekonstruktion. Bland de företag som hamnade på obestånd när pandemin slog till våren 2020 var det i storleksordningen tio gånger fler som gick i konkurs jämfört med dem som inledde rekonstruktion.
Om företaget inte har någon framtid framstår konkurs som ett naturligt alternativ. Verksamheten kan läggas ner och fordringsägarna får dela på de tillgångar som finns – om det finns några.
UC konstaterar att många av de företag som gick i konkurs när pandemin slog till redan hade dålig lönsamhet, enligt det senaste bokslutet. Men konkurs behöver inte betyda slutet på verksamheten. Ofta reser sig ett nytt bolag ur askan av det gamla – ibland med samma ägare som tidigare.
Alternativet rekonstruktion är skräddarsytt för livskraftiga företag som hamnat i tillfälliga ekonomiska problem. Företaget kan drivas vidare och skyddas från konkurs. Förutsättningen är att befintliga fordringsägare skriver ner sina fordringar och att bolaget inte drar på sig några nya skulder.
– Rekonstruktionen ger en viss respit för företaget. Men det krävs att du har en kassa eftersom löpande inköp ska betalas kontant och det ofta är likviditeten som är problemet. Vid konkurs blir det en omstart och du kan söka ny finansiering. Ser du en längre konjunkturnedgång kan konkurs vara att föredra, säger Emma Cutting.
Bland de företag som drabbats hårt av pandemin finns åtskilliga företag som hade god lönsamhet innan restriktionerna infördes. Men betyder det att problemen är tillfälliga? En del ekonomer tror på en snabb vändning uppåt i höst medan andra ser början på en djup lågkonjunktur.
– Det finns lika många analyser som det finns experter, säger Emma Cutting.
Synen på framtiden kan vara avgörande för om konkurs eller rekonstruktion är det bästa alternativet. En företagare som varit för optimistisk riskerar också att drabbas personligen. Om hälften av aktiekapitalet är förbrukat måste styrelsen upprätta en så kallad kontrollbalansräkning för att slippa personligt betalningsansvar.
Genom att ansöka om konkurs eller rekonstruktion i tid kan företagaren klara sig från personligt betalningsansvar för leverantörs- och skatteskulder.
– Jag råder företagare att ha god insyn i sin likviditet och att göra analyser utifrån worst case-scenarier, säger Emma Cutting.
Hotell, restauranger och butiker finns bland de verksamheter som drabbades hårdast i coronapandemins första konkursvåg. Nästa gång riskerar företag i andra branscher att svepas med.
– Handeln och byggbranschen och företag med mycket personal i sin verksamhet är typiskt sett konjunkturkänsliga. Vi ser även risker med tillverkande företag som drabbats av logistiska utmaningar.
Rekonstruktioner kan misslyckas och en konkurs kan innebära att verksamheten läggs ner för gott. Emma Cutting ser att vissa företag har bättre förutsättningar för en lyckad omstart.
– Företag som kan tänka om klarar sig ofta bra. Hur nyttjar vi våra resurser i form av anställda och verktyg? Finns det alternativa finansiella och tekniska lösningar? Kan importerande företag som drabbas hitta nya leverantörer? Det handlar om det kreativa tänket.
Text: Sten Sjögren.