En bättre framtid med hjälp av drönarfoton

Om två månader, i januari 2021, lanseras ett gemensamt EU-regelverk för drönare. Det leder till ännu fler möjligheter i en bransch som redan förväntas växa 197 procent per år. År 2025 omsätter drönarsektorn, enligt prognoser, 630 miljarder kronor globalt. Ingen tråkig utveckling för svenska företaget Globhe med över 3 700 drönarpiloter i 77 länder knutna till sig.

Knappt 50 meter från en helikopterplatta vid Gärdet i Stockholm kliver Günther Mårder ner en halvtrappa till ljusa kontorslokaler i botten av ett bostadshus. På väggen sitter ett porträtt av Astrid Lindgren med orden ”Du kan gå din egen väg”. Vid konferensbordet i andra änden av rummet lyser ett citat av Nelson Mandela: ”It always seems impossible until it’s done”. Ord som illustrerar vardagen i en bransch som Globhe själva är med och bygger, med Helena Samsioe i spetsen.

Berätta om företagsidén, hur föddes den? undrar Günther Mårder.

– År 2014 bodde jag i Zambia. Jag var konsult på ett managementföretag och introducerade appar inom health tech. Mobiltelefoner hade revolutionerat sjukvården på den afrikanska kontinenten och jag funderade på vad nästa tekniksprång kunde bli. På en techkonferens i FN:s regi talades det om drönare som en del av lösningen på samhällsutmaningar – om 30 år. Jag använde själv drönare som hobby- fotograf och insåg att det var möjligt redan nu. Det fanns bara ingen som förmedlade tjänsterna. Jag tog tjänstledigt 2015 och så föddes Globhe, vars namn står för Global Health. Från 2016 löste vi medicinska leveranser åt FN, med blodprover, vaccin och mediciner till avlägsna kliniker på landsbygden.

Var det redan då frilansande piloter som flög uppdrag åt er?

– Ja, men problemet som kom ikapp oss var att den typen av drönare som krävdes för transporter nästan aldrig fanns på plats. Innan en leverans kunde ske var vi tvungna att bygga upp den lokala infrastrukturen. Det tog lång tid och var kostsamt. Vi höll på med affärsmodellen i tre år men fick det inte att gå ihop, berättar Helena Samsioe.

I januari i fjol tog Globhe i stället fasta på hur mycket data drönare samlade in i form av foton under flygningarna. Bolaget fick fler och fler frågor om just bilddata, jämfört med leveranser. Lösningen blev drone data on demand eller crowddroning.

– Dels finns det ungefär sju miljoner drönare som är lämpliga för den sortens uppdrag jämfört med ett hundratal av typen som klarar leveranser. Dels finns det många fler piloter som kan flyga drönare som samlar bilddata. Det var ett tufft beslut men det var rätt ur affärsperspektiv, konstaterar Helena Samsioe.

Vilka är era kunder i dag – var finns efterfrågan?

– Vi har tre kundgrupper. Det ena är myndigheter som är intresserade av att ha tillgång till bilddata framför allt efter att det skett en naturkatastrof, även om vi jobbar för att de snarare ska arbeta preventivt och upptäcka varningssignaler. Nästa kundgrupp är stora internationella organisationer, exempelvis FN. De vill förutspå pandemier, som var nästa malariautbrott bryter ut. Vi flyger i Malawi och ser var myggor frodas. Metoden är utvecklad med brittiska forskare och FN-experter. Du kan se vilken färg sjöarna har och hur mycket vegetation det är i vattnet. AI analyserar bilderna som är geotaggade, förklarar Helena Samsioe.

Globhes tredje typ av kund är infrastrukturbolag, till exempel telekombolag som vill inspektera telefonmaster och se behov av reparationer, tillägger hon.

– Nyligen har vi också gått in på ett nytt område. Vi jobbar med ett reningsverk i Stockholmsområdet för att upptäcka föroreningar i vattnet. De är intresserade av hur drönare kan komplettera dagens satellitbilder och skanna av och bekräfta misstankar. Vatten ser vi fram emot att jobba mer med, globalt.

”Det har legat som en våt filt över drönarmarknaden. Tills nu.”

Ni förmedlar uppdrag, men hur mycket är ni själva med och jagar in jobb?

– Det är en marknadsplats men med mycket input från oss. Vi är sex personer i dag i Globhe, varav tre rekryterades i våras. Vi behöver anställa 3–5 personer till, det närmaste året. Den största utmaningen kring att dra in uppdrag är att många inte känner till vad som är möjligt. Det är ofta en lång försäljningsprocess där vi visar hur drönare kan vara ett verktyg att satsa på.

För att förstå er business, berätta lite mer om hur ser den ut?

– Vi är en gig-plattform för egenföretagare som äger och kan flyga drönare. Kunder betalar för datamängd – ett megabytepris. Våra underleverantörer får ange vad de vill ha betalt för ett visst uppdrag och vi väljer bästa underleverantör till bästa pris. Slutkunden betalar oss och vi tar 20–40 procents provision.

Vad händer den dagen vi har självkörande drönare?

– Faktum är att de flesta uppdrag i dag görs med automatiserade flygningar och förprogrammerade drönare. Men du måste fortfarande ha en ansvarig pilot på plats, som övervakar och är redo att gripa in och göra justeringar vid exempelvis vindförändringar, ösregn eller fågelstörningar

Vilka råd skulle du ge andra, utifrån dina lärdomar från de första företagsåren?

– Jag har lärt mig att det krävs tålamod. Allt tar mycket mer tid än du tror. Jag vill helst att saker ska gå snabbt. Men att skapa en ny bransch, ändra hur samhället ser på teknik och pusha för nya lagar – det görs inte i en handvändning. Saker tar snarare tre år än tre månader.

Hur ser det ut framåt för er nu?

– Det har legat som en våt filt över drönarmarknaden på grund av svårigheter att få flygtillstånd. Nu äntligen sker en stor förenkling, när EU inför ett gemensamt regelverk för drönare i januari, samtidigt som USA förenklat sina regler i år. Vi kommer att kunna växa på helt andra sätt. Det är dags.

Text: Malin Sund.