Prylarna som gör global succé
Den som besöker Centre Pompidou i Paris kan köpa mässingsföremål från Skultuna. Det ikoniska Guggenheimmuseet i New York säljer ryggsäcken Kånken och den som besöker det enorma National Palace Museum i Taipei erbjuds möjligheten att komplettera köket med designade disktrasor från Tekotryck i Sölvesborg (Årets Företagare i Blekinge 2016).
Att lyckas få ett av världens mest kända museer att sälja din produkt är ett kvitto på att den håller en hög internationell standard – och den kommer att exponeras mot en stor internationell publik.
”Du måste göra dig upptäckbar”
Stockholmsföretagaet Steamery har utvecklat en steamer, ett alternativ till strykjärnet, som sedan några år tillbaka finns i museibutiken på MOMA (Museum of Modern Art) i New York, en attraktion som lockar närmare 3 miljoner besökare per år.
Steamery grundades 2014 av de tre vännerna Petra Ringström, Frej Lewenhaupt och Martin Lingner. De träffades när de jobbade inom modebranschen i Shanghai och tillsammans såg de en möjlighet att utveckla ett verktyg som på ett skonsamt sätt hjälper oss att hålla våra kläder snygga och fräscha längre.
Hur känns det att finnas representerad på MOMA i New York?
– Helt fantastiskt, det är ett kvitto på att hårt arbete lönar sig och det boostar oss att ta varumärket till nästa nivå. Det är en klar fördel att kunna nämna MOMA i säljsamtal med nya kunder, säger Frej Lewenhaupt.
Entreprenörstrion har gjort en global resa och bolaget säljer i dag online till över 60 marknader och har cirka 1 000 återförsäljare i 30 länder.
– Vår produkt har sitt ursprung i modevärlden snarare än i hemelektronikbranschen – och vår strategi är därför att synas på så många mode- och designmässor som möjligt. Det var i samband med vår närvaro på en stor modemässa i Paris som vi träffade inköpare från MOMA, säger Petra Ringström.
Hur gör Steamery när ni etablerar er på en ny marknad?
– Du måste göra dig upptäckbar. Du ska synas på platser där andra butiker och inköpare går och tittar för att hitta nya coola varumärken. Vi försöker attrahera nischbutikerna att ta in våra produkter när vi går in på en ny marknad, därefter kan vi expandera till större återförsäljare. Det här gör vi i kombination med att vara synliga på så många mässor som möjligt, då ser inköparna oss.
Och hur utvecklar och behåller ni era återförsäljare?
– Vi bidrar med bra material, bilder, videor och guider. Det är viktigt att säkerställa att personalen lär känna produkten. Vi åker ut till både stora och små butiker och lär personalen hur vår produkt fungerar. Vi arrangerar också personaltävlingar, det fungerar ofta bra.
Steamery omsatte cirka 40 miljoner kronor 2018 och företaget har finansierat sin expansion helt utan riskkapital.
Så här hamnar du Nationalmuseum
Det är butikschefen Rebecca Grimaldi som bestämmer vad som ska stå på hyllorna i Nationalmuseums butik. Nu berättar hon vad som krävs för att bli leverantör till museet.
Hur kan jag få in min produkt på Nationalmuseum?
– För det första ska du ha koll vilket museum du kontaktar. Det händer att jag får erbjudanden där företagaren tror att jag representerar Historiska museet eller Nordiska museet. Så ett bra tips är att först besöka museet och butiken innan du kontaktar oss. Det handlar lika mycket om rätt produkt på rätt plats som rätt produkt för rätt målgrupp.
Hur ska jag presentera min produkt?
– Mejla en kort presentation av företaget och vilken produkt som du vill erbjuda. Bifoga bra bilder och prisuppgifter. Gör det lätt för oss att fatta beslut om produkten sammanfaller med butikens koncept.
Vilken typ av produkter söker du till Nationalmuseums butik?
– Butikens sortiment ska återspegla museets verksamhet och reflektera det man ser och upplever på museet – men även möta och utmana våra besökare. Vi vill också se en nationell spridning av sortimentet. Butiken erbjuder produkter från Lappland i norr till Skåne i söder.
Vilken är den bästa museibutiken utanför Sverige?
– V&A Museum (Victoria & Albert Museum) i London. Museet har en utmärkt butik som speglar museets samlingar och inriktning mycket väl.
Text: Per Manns.