headphones newspaper video-player
Günther Mårder, Företagarnas vd, träffar Peter Joon, vd och fjärde generationens knäckebrödsbagare. Foto: Pär Olsson.

Jakten på det lönsamma receptet

Han är fjärde generationens knäckebrödsbagare. Och brinner fortfarande för att göra de bästa knäckebröden. Günther Mårder möter Peter Joon, vd för Leksands Knäckebröd, som strävar efter att hitta de ultimata 10 procenten.

Peter Joon har hållit dragningen hundratals gånger tidigare. Det är tydligt. För powerpointen som presenterar Leksands Knäckebröd ända från det att hans gammelfarmor 1929 började göra business av familjereceptet på knäckebröd är både välgjord och pedagogisk.

Men i själva verket började framgångshistorien med Leksands Knäckebröd tidigare än så. För att få hela bilden klar för oss behöver vi spola tillbaka bandet ända till 1817, då Peter Joons släkting Jakobs Karin den äldre bestämde sig för att lära sin dotter, Jakobs Karin den yngre, att baka.

Snart tog Karin den yngres dotter Anna över traditionen och eftersom hon var en driftig entreprenör startade hon och maken Jon Olof Olsson ett bageri.

– Vi är sex generationer som har bakat knäckebröd, konstaterar Peter.

– Så man kan säga att du har växt upp i de här lokalerna, konstaterar Günther.

Och nog har han gjort det alltid. Redan när han var 14 år var det sommarjobb på Leksands Knäckebröd som gällde, både för Peter och för hans syster Annika, som i dag är marknadschef.

– Ibland var det lite segt i tonåren. För på helgerna, när man varit ute hela natten, hände det ofta att det ringde från bageriet och att de saknade en gubbe i bageriet. Då skickade föräldrarna ner mig, säger Peter.

Leksands Knäckebröd för en lång tradition vidare. Det som från början var ett sätt att lagra bröd utan att det skulle mögla, har i dag, 2020, blivit något av en delikatess.

En nyttig sådan, påpekar Peter, och kastar sig in i en utläggning om det fiberrika och hälsosamma brödet utan någon som helst tillsats av socker. Och att använda nyttighetsaspekterna är idag, 2020, viktigare än någonsin, särskilt när det kommer till att hitta nya, yngre kunder.

– Man kan faktiskt baka pizza på knäckebröd. I samband med att GI blev populärt i Sverige (reds kommentar: glykemiskt index, ett sätt att genom att använda sig av långsamma kolhydrater i stället för snabba kolhydrater minska i vikt).

För att ytterligare förstärka hälsotrenden gav Leksands Knäckebröd i uppdrag till kokboksförfattaren Ola Lauritzson att skapa en rad sunda och goda recept baserade på knäckebröd.

Leksands Knäckebröd har vuxit rejält sedan starten 1929. I dag har ni en omsättning på 234 miljoner kronor och 134 anställda. Kan du berätta lite om utvecklingen? frågar Günther.

– 1942 brann Bagarstugan, där min gammelfarmor startade, ner. Då flyttades verksamheten hit, och Leksands Knäckebröd byggde en egen kvarn. 1960 började vi med treskift och 1978 hade produktiviteten ökat med 50 procent.

Svenska folket hade fått smak på knäckebrödet från Leksand, och från och med 1986 jobbar man femskift på fabriken. Faktum är att man 2007 sålde 5 procent mer än vad man kunde tillverka, och att det 2009 var nödvändigt att öka kapaciteten ytterligare, för att möta efterfrågan.

– Verksamheten är igång dygnet runt, alla dagar i veckan, förutom tre veckor under sommaren och över jul- och nyårsveckan, då maskinerna ses över, säger Peter.

Att jobba i en verksamhet där efterfrågan periodvis är större än tillgången, är naturligtvis ett angenämt problem. Men, det var inte alldeles självklart att Peter skulle gå in i verksamheten.

– Jag drömde om att åka till Sydamerika och bygga kraftdammar när jag var yngre. Men, i gymnasiet bestämde jag mig för att fortsätta i familjeföretaget, säger Peter.

Att driva ett familjeföretag är ett stort ansvar. Hur har ni organiserat ägandet? frågar Günther.

– Min far, min syster och jag har 57 procent av ägarskapet. Resten är fördelat över övriga familjegrenar. Vi har regelbundet ägarfamiljeträffar och vi vill att alla aktieägarnas barn ska komma hit och sommarjobba för att få en känsla för verksamheten.

Ni har aldrig funderat på att låta börsnotera er?

– Aldrig. Vi är inte till salu.

”Vi strävar ständigt efter att förnya oss"

Om knäckebröd från början var ett smart sätt att förvara bröd på, har det i dag blivit en form av matkultur. Men, att förnya sig är ändå viktigt.

– Vi strävar ständigt efter att förnya oss. Vi har en produktutvecklingsgrupp som träffas en gång i månaden. Det är viktigt att komma med nyheter och därför måste vi satsa brett, säger Peter Joon.

Kan du nämna några av era mest framgångsrika nyheter? frågar Günther.

– Man brukar säga att 90 procent av alla nyheter floppar. Vi om familjeföretag måste tänka långsiktigt och värna om de här 10 procenten som trots allt lyckas, säger Peter.

Han tar fram några paket från en hylla. Visar upp knäckesticks med olika kryddning som kan doppas i röror och ätas som tilltugg före en middag, eller som de är, med vanligt pålägg.

Sedan tar han fram storsäljaren, knäckebröd i trekantsförpackning, något som Leksands Knäckebröd är ensamma om. Att packa trekanterna är personalkrävande, men har ändå varit en lönsam satsning för företaget.

– De nya premiumprodukterna är dyrare att tillverka, men de är ändå en försäljningsframgång.

Fakta om Leksands Knäckebröd


• 234 miljoner kronor/år i omsättning
• 134 anställda
• 25 ton rågmjöl om dagen används på bageriet
• 60 paket trekantsknäcke/minut packas
• 95 procent återvunnen energi från ugnarna värmer upp bageriet
• 20 procent av produktionen går på export till bland annat Finland, Norge, Holland, Tyskland, Ryssland och Australien
• 300 000 besökare om året besöker fabriksbutiken

Därför bokade jag mötet: Att driva ett familjeföretag är ett stort ansvar och kan innebära utmaningar. Jag bokade besöket hos Leksandsbröd för att få höra mer om hur Peter Joon och hans släkt har bemästrat uppgiften sedan 1817. I generation efter generation har de utvecklat Leksandsbröd, från ett litet familjebageri till en av kommunens viktigaste arbetsgivare.

Plats: Leksand, Dalarna.


Text: Anna-Maria Stawreberg

Räkna ut kostnaden för ditt medlemskap