Stridbar lokalpatriot bygger global succé

Det går bra för ventilationskoncernen Systemair. Bolaget har verksamhet i ett 50-tal länder, 8,3 miljarder kronor i nettoomsättning, 6 016 anställda – och allt började i Skinnskatteberg. Och det är fortfarande den lilla Bergslagskommunen 60 kilometer norr om Västerås som är hjärtat i verksamheten.
Günther Mårder har bokat möte med Gerald Engström, gymnasieingenjören som grundade Sytemair 1974. I dag är han styrelseordförande. Platsen för mötet är självklart Skinnskatteberg.

När Günther Mårder ber Gerald Engström att beskriva det bolag som han har byggt från grunden tar han fram den senaste årsredovisningen. Han bläddrar fram till uppslaget som visar Systemairs fabriker runt om i världen.

– Vi äger produktionsanläggningar som motsvarar 320 000 kvadratmeter (det är ungefär 60 normalstora fotbollsplaner), och det här är den senaste, säger Gerald Engström och sätter fingret på bilden av den nya fabriken i Istanbul.

Det är en uppenbart nöjd styrelseordförande som pekar på den skinande nya fabriksbyggnaden.
Och på tal om fotbollsplaner så donerade Gerald Engström en inomhusfotbollshall till sin hemkommun i samband med att han firade sin 60-årsdag. Gerald Engström vill inte kalla sig för lokalpatriot, men det råder ingen tvekan om att han är engagerad i sin hembygd och lokala företagarfrågor.

Men det är inte alltid som han kommer överens med det lokala styret, berättar han för Günther Mårder:

– Det är viktigt att det finns en bra balans mellan företagare och kommunens företrädare, men många småföretagare vågar nog inte alltid säga vad de tycker. Det problemet har jag inte haft. Jag har alltid sagt vad jag tycker, men det har inte alltid varit uppskattat av kommunens företrädare.

Känner du att du inte har fått uppskattning för allt det du har byggt upp här i Skinnskatteberg? undrar Günther Mårder.

– Det råder ingen tvekan om att både jag personligen och Systemair har blivit illa behandlade av kommunen vid upprepade tillfällen. Ett exempel var när det inte fanns vattenledningar som hade det tryck som krävdes för att klara av brandvatten och sprinkler i vår fabrik. Då tyckte jag att det kanske var kommunens sak att fixa till en sådan sak, vi betalar ju betydande va-avgifter. Men det fick vi lösa själva. Jag känner att vi inte har dragit åt samma håll.

Hur kan vi förbättra näringslivsklimatet i svenska kommuner – vilka råd vill du skicka med?

– Det riskerar att bli ett tråkigt samtalsklimat om kommunen betraktar sig som en myndighet snarare än en sparringpartner till kommunens invånare och företag. Jag saknar dialogen. Den förmågan finns inte hos många kommuner och myndigheter, det är bara att se vilka problem som förekommer kring tillståndsgivning.

Går det åt rätt håll i Skinnskatteberg?

– Vi har numera en duktig kommunchef och attityden till företagande är betydligt bättre än tidigare.

Men om vi går tillbaka där det en gång började, på 1970-talet. Hur självklart var det att du skulle ge dig in i företagandets värld?
– För mig var det ett självklart val, jag har alltid haft ett intresse för teknik och affärer. Började på tekniskt gymnasium i Luleå, och innan dess hade jag sålt julgranar och grönsaker och lite allt möjligt.

Och hur drog ni igång Systemair?

– Vi var tre kompanjoner som drog igång verksamheten och vår första produkt var en kanalfläkt som fortfarande finns i produktion här i Skinnskatteberg. Vi försökte först sälja vår idé, men det var ingen av de stora fläkttillverkarna som nappade. Så då tänkte vi att det är bäst att dra igång produktionen själva.

”Jag har alltid sagt vad jag tycker, men det har inte varit så uppskattat”

Systemairs produktion har varit belägen i Skinnskatteberg sedan start och det är fortfarande den största fabriken med cirka 400 anställda. Bolaget har tillverkning i 19 länder och kontor i betydligt fler.

– Vi bestämde oss för 20 år sedan att starta bolag på minst två nya marknader per år och det har vi i princip gjort, nu senast i Azerbajdzjan som går alldeles utmärkt, vi kommer också att starta ett säljbolag i Georgien.

Sedan började du snegla på börsen?

– Ja, vi börsnoterade Systemair i oktober 2007, två dagar före Ericssons stora vinstvarning, då hela börsen kraschade. Det var inte så kul.
Du bjöd in personalen att köpa aktier i bolaget?

– Ja, det var många medarbetare som valde att tacka ja till erbjudandet att köpa aktier i Systemair.

Men sedan gjorde du något ovanligt när alla börskurser föll?

– Ja, jag erbjöd mig att köpa tillbaka aktierna och täcka förlusterna för alla anställda. Många hade ju tagit hela sitt sparkapital och satsat i börsnoteringen.

Borde flera företagare som driver tillväxtbolag och som har blivit relativt stora överväga börsen?

– Ja, jag tror det. Jag hade flera skäl till att ta bolaget till börsen, bland annat såg jag det som generationsskiftesplanering. Börsen ställer också krav på dig som företagare och du blir lite vassare. Och så blir företaget mer känt.

Finns det nackdelar?

– Jag tycker väl att börsen och analytiker inte alltid förstår det långsiktiga i det vi gör. Om vi bygger en ny fabrik i Turkiet så får man inga hejarop, marknaden vill se högre vinst nästa kvartal. Men vi bygger ju fabriken för att få högre omsättning och större vinst om två år. Börsens kortsiktighet kan vara lite jobbig.

Gerald Engström bor fortfarande kvar i Skinnskatteberg men han tillbringar relativt lite tid på huvudkontoret. När han inte är på resande fot för att med egna ögon se Systemairs fortsatta internationella expansion tillbringar han sin tid på Färna Herrgård som också ligger i Skinnskattebergs kommun. Herrgården är ett vackert hotell med restaurang och spa som drivs av Geralds fru, Wenche Engström.