Dags att skrota den statliga inkomstskatten

Regeringen har redan föreslagit att värnskatten slopas den 1 januari 2020 – men de två författarna till boken Platt skatt vill gå längre.

– Vi bör löpa linan ut och slopa den statliga skatten på arbete. Genom att ta bort den statliga skatten får vi en proportionell och lika beskattning av arbetsinkomster utan någon progressivitet – en platt skatt, säger Patrick Krassén som också är skattepolitisk expert hos Företagarna. Kvar blir kommunal- och landstingsskatten utöver arbetsgivaravgifterna.

Författarparet menar att behovet av en reformering av skattesystemet är stort:

– Sverige har i dag ett större behov än någonsin att skapa ökat utrymme för framgångsrikt entreprenörskap och främja högre utbildning. Det rör sig om kärnvärden för Sveriges välstånd, säger Hans Peter Larsson, skatteansvarig på branschorganisationen FAR.

Författarna pekar på att skatten på lägre inkomster har sänkts genom jobbskatteavdragen, och genom det och andra förändringar har skattetrycket sjunkit från drygt 52 till 44 procent.

– Det är positivt att skattetrycket har lättat, men det som sticker ut är att så många svenskar klassas som höginkomsttagare. Det handlar om cirka 1,4 miljoner löntagare som betalar statlig skatt. Sverige har OECD:s högsta marginalskatter och de träder in vid påtagligt låga inkomster, menar Patrick Krassén.

Patrick Krassén och Hans Peter Larsson menar att platt skatt leder till att löneinkomster och kapitalinkomster beskattas i stort sett lika. En sådan åtgärd skulle medföra att en rad andra skatter skulle kunna förenklas i samband med en framtida skattereform. Möjligheterna till förenklingar var också ett av de argument som uppmärksammades när boken presenterades på ett seminarium i början av sommaren.

– Författarna presenterar goda argument varför ett platt skattesystem är eftersträvansvärt. Jag noterar att en av de största förtjänsterna skulle vara att man kanske kan ta bort 80–90 procent av det regelverk (3:12-reglerna) som företagare brottas med varje dag. 3:12-reglerna är ändå det krångligaste vi har i vårt skattesystem, det vore ju en jättesatsning för landets entreprenörer, säger Niklas Wykman, Moderaternas talesperson i skattefrågor.

"Sverige kan få ett av världens bästa skattesystem om vi bara vågar ta tag i frågan"

Förutom förenklingar handlar det också om att göra högre utbildning mer attraktiv och lönsam. Enligt författarna är avkastningen på en högre utbildning i Sverige mycket låg jämfört med andra länder. En huvudanledning till detta är de höga marginalskatterna.

– Sverige har lägst utbildningspremie inom OECD, endast cirka 15 procent för en högskoleutbildning jämfört med en gymnasieutbildning, säger Patrick Krassén.

”Århundradets skattereform” fyller 30 år. På bilden tar den dåvarande finansministern Kjell-Olof Feldt (t.v.) emot skatteutredningens förslag till nytt skattesystem av finansdepartementets statssekreterare Erik Åsbrink. Till höger syns Anne Wibble. Bilden togs den 16 juni 1989.

När det gäller finansieringen av en slopad statlig inkomstskatt (som står för 3 procent av den offentliga sektorns intäkter) menar författarna att sänkta skatter kan ge ökade intäkter genom en ökad ekonomisk aktivitet som kompenserar för skattebortfallet från den statliga skatten.

Regeringen har aviserat att en skattereform ska utredas och eventuellt genomföras under de närmaste åren. Det är 30 år sedan den senaste stora reformen av det svenska skattesystemet skedde och författarna pekar på att det har hänt mycket i vår omvärld under de senaste decennierna.

– Det här är vårt bidrag till den fortsatta debatten. Vi tror att Sverige kan få ett av världens bästa skattesystem om vi bara vågar ta tag i frågan, säger Hans Peter Larsson.

Liberalernas ekonomiskpolitiska talesperson Mats Persson är inne på samma linje:

– Boken är ett viktigt inspel i diskussionen kring en ny skattereform där vi inte ska utgå från den tidigare skattereformen, utan ta avstamp i hur Sverige och världen ser ut i dag. De nya jobben och affärsmöjligheterna växer fram i gränslandet mellan människa och ny teknik och då måste skattesystemet vara modernt utformat.