Sågspån får nytt liv – som kajaker

I en liten industrilokal i Torsby kommun drar en kornblå, snirklig maskin blicken till sig. Den ser ut som något ur Willy Wonkas chokladfabrik. Turborotorn är det senaste tillskottet i arbetet med att uppfinna helt nya produktionsmetoder, där miljön inte tar stryk.

”Jag vill förändra branschen ifrån grunden och ha en så minimal miljöpåverkan som möjligt”

För sex år sedan lades den sista spånfabriken ner i Värmland. Traktens sågverk stod med restprodukter som inte längre togs om hand. Initiativet The wood region – med en test- och utvecklingsanläggning – drogs i gång av kommunen i samarbete med Tillväxtverket och EU:s regionala utvecklingsfond, för att experimentera fram ny tillverkning. Samtidigt lämnade entreprenören Pelle Stafshede it- och reklamvärlden för att sjösätta sin idé om kajaker av bambu, med målet att hållbarhetsrevolutionera friluftsbranschen. Melker kayaks, döpt efter Salt-kråkans farbror Melker, vann snabbt designpriser och väckte nyfikenhet.

Företaget Melker of Sweden producerar även longboards och har surfbrädor, SUP-brädor, snowboards och wakeboards på agendan inom kort. Siktet är inställt på att omsätta 100 miljoner kronor om tre år.

– Jag vill förändra branschen ifrån grunden och ha en så minimal miljöpåverkan som möjligt, konstaterar Pelle Stafshede. I dag är allt fokus på sågspån, i stället för bambu. I industrilokalen i Sysslebäck, 100 meter från Klarälven, står Pelle Stafshede intill ena halvan av en kajak utskriven av en ABB-robot som byggts om till en gigantisk 3D-skrivare.

Skrivaren matas med WPC, ett material som består av sågspån och biobaserad plast. En viktig pusselbit för att slippa köpa in biomaterial till 3D-skrivaren – och nyttja spillet från det lokala sågverket – är den nyinköpta turborotorn. Där mixas sågspån med plast av majsstärkelse, till pellets.

– Vi experimenterar också med fiber av lin, uttjänta kaffesäckar och spöknät – fiskenät som dumpats i havet. Det finns en så tydlig vinning i att använda spill från olika verksamheter, säger Pelle Stafshede.

I det cirkulära tänket ingår att kajakerna i slutändan ska vara helt nedbrytbara och användas för att tillverka nya produkter.

Intresset för cirkulär produktion är stort, i omställningen till ett fossilfritt Sverige. För precis ett år sedan premiärpaddlade dåvarande miljöminister Karolina Skog den första 3D-printade, återvinningsbara kajaken vid företagets showroom i Karlstad.

”Vi experimenterar också med fiber av lin, uttjänta kaffesäckar och spöknät – fiskenät som dumpats i havet”

Vid årsskiftet öppnade dessutom den nischade inkubatorn Sting Bioeconomy i Karlstad, med fokus på skogsbaserad bioekonomi – där Melker of Sweden valts ut som ett av fem bolag.

– Det har varit helt fantastiskt, vi har kunnat finslipa vår nya affärsmodell och fått coachning inför möten med investerare, säger Pelle Stafshede som efterlyser ett bättre stöd i gränslandet mellan forskning och kommersialisering.

– Det finns ett glapp här som innebär stora problem för små företag. Traditionella banker är väldigt restriktiva och de statliga stödsystemen är otroligt komplexa. Vi har lagt enormt mycket tid på att söka finansiering från exempelvis Vinnova, länsstyrelsen, regionen med flera.

För Melker of Swedens del börjar experimentfasen ändå närma sig sitt slut. Finansieringen av företagets första produktionscell är nästan i hamn. På Rindö i Stockholms skärgård ska en 3D-skrivarrobot förvandla lokalt restmaterial till kajaker.

På sikt kan produktionsceller ta hand om spill i hela världen.

– Visionen är att använda lokala ”restströmmar” i tillverkningen. I Karlstad är det kaffesäckar, i Sysslebäck sågspån, på nästa plats är det kanske kokosnötskal?

Text: Malin Sund.