headphones newspaper video-player
Företagarnas chefseknom Daniel Wiberg. Foto: Oskar Omne.

Krönika: ”Privat företagande är välfärdens motor”

De rikaste länderna i världen kan alla kategoriseras om kapitalistiska och marknadsanpassade ekonomier Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg är inte förvånad.

Vad menas med marknadsekonomi och varför är det bevisligen det mest effektiva och välståndsskapande ekonomiska systemet i mänsklighetens historia?

I allmänhet betraktas vinstmotivet som den drivande kraften i kapitalistiska ekonomier, och innovation genom företagare är de drivande aktörerna i skapandet av tillväxt. Naturligtvis kan fria marknader ibland misslyckas med att tillgodose alla de varor och tjänster som medborgarna vill ha, eller åtminstone till rimliga kostnader. När marknader misslyckas förväntas staten ingripa och genom reglering eller statlig förvaltning tillgodose de behov som behöver fyllas. Om det inte finns något tydligt marknadsmisslyckande blir den avgörande frågan: Bidrar eller snarare förhindrar statlig intervention utvecklingen av effektivare välfärd?

Sveriges resa till att bli en demokrati, välfärdsstat och en av världens rikaste nationer började under andra hälften av 1800-talet. Under 1900-talet utvecklades sedan den svenska välfärdsstaten, till största del med socialdemokraterna i regering. Knappast något socialistiskt parti har haft en större inverkan på politiken i sitt land sedan 1920-talet än Socialdemokraterna. Den socialistiska politiken och uppbyggandet av välfärdsstaten har uppnått många av dess viktigaste mål. Inkomstfördelningen är mindre skev i Sverige än i USA och de flesta andra jämförbara EU-länder. Arbetskraftsdeltagandet är bland det högsta i världen och transfereringssystemen har så gott som utrotat den extrema fattigdomen. Men den socialdemokratiska politiken har också haft sina kostnader. Skattenivån är hög i internationell jämförelse och på vissa områden tycks det svenska samhället inte alls leverera i klass med andra länder i samma välståndsliga.

Även på områden där välfärdsstaten är tänkt att ha en komparativ fördel, som inom utbildning och hälsovård, tycks brist på konkurrens haft en negativ inverkan på kvaliteten. Svenska skolor och sjukhus är inte bäst i klassen. Mer konkurrens och valfrihet i tillhandahållandet av offentliga tjänster kan leda till generella kvalitetsförbättringar till lägre eller likartade kostnader för det allmänna. Det behövs, för Sverige står inför betydande samhällsutmaningar, samtidigt som ekonomin nu går mot ett försvagat konjunkturläge.

Att den svenska ekonomin klarat sig så pass väl under senare år beror dels på tidigare reformer och att vi tillåtit en strukturomvandling, dels på att svenska företag av alla storlekar framgångsrikt förmått expandera, anställa och skapa lönsamhet och välfärd med allt mer sofistikerade produkter och tjänster. Jag har därför en orubblig tilltro till marknadsfrihet och entreprenörskap, på människors möjligheter att själva forma sitt liv och identifiera marknadsmässiga lösningar på samhällets utmaningar. Med den tillförsikten ser jag fram emot en ekonomiskt och politiskt turbulent höst.

Bra!
Jag har en orubblig tro på marknadsfrihet och entreprenörskap.

Dåligt!
Stora samhällsutmaningar samtidigt som konjunkturen viker.

Räkna ut kostnaden för ditt medlemskap
VÄLJ MEDLEMSKAP, ANGE POSTNUMMER OCH ANTAL ANSTÄLLDA OCH SE ÅRSKOSTNAD