Duellen: Företagarna vs. Facket
Bakgrunden är den uppmärksammade intervjun med entreprenören Sara Wennerström som utsattes för hot om blockad av Livsmedelsarbetarförbundet som publicerades i Företagaren för en tid sedan. Hon är inte ensam om att känna att hon som mindre företagare inte passar in i kollektivavtalens världsbild.
I dag har bara fyra av tio företag med färre än femtio anställda kollektiv- eller hängavtal, enligt en undersökning från Företagarna. Bristande flexibilitet uppges som det främsta skälet till att inte teckna avtal. Och brist på flexibilitet – inte lönerna eller andra kostnader – är det flest mindre företag som har tecknat avtal menar sig få problem med genom avtalet.
– Det är viktigt att betona att kollektivavtal är resultatet av förhandlingar mellan respektive arbetsgivarorganisationer, som tillvaratar arbetsgivarnas intressen, och arbetstagarorganisationer, som tillvaratar arbetstagarnas intressen. Våra avtal bejakar utveckling av företagen och det uttrycks särskilt i utvecklingsavtalet som är en del av våra kollektivavtal. Avtalet är till största del konstruerat så att de lokala parterna kan träffa överenskommelser utifrån de lokala förutsättningarna som finns, säger Jolan Wennberg.
En vacker teori, menar Lise-Lotte Argulander:
– Men de stridsåtgärder facket kan ta till om man inte kommer överens gör att parterna inte är jämbördiga vid förhandlingsbordet. Som mindre företagare har man i praktiken inget att sätta emot när facket ställer krav, säger hon.
Men möjligheten till exempelvis lagstadgade stridsåtgärder behövs, menar Jolan Wennberg.
– Som enskild arbetstagare har man i praktiken inget att sätta emot när företaget ställer krav, säger han.
Är kollektivavtal något för Sara och andra småföretagare?
Tidsaspekten: Sara upplevde sig pressad av att kravet på kollektivavtal kom efter att hon gjort budgeten för nästa år, och kände sig därför tvungen att säga upp två personer för att skapa marginaler?
Jolan Wennberg, Livs: Arbetsgivare kan antingen inträda i den arbetsgivarorganisation som har kollektivavtal på området för att teckna kollektivavtal, eller teckna hängavtal direkt med arbetstagarorganisationen. Vid inträde i arbetsgivarorganisationen styr deras stadgar, det är inget vi har inflytande över. Vid tecknande av hängavtal finns det ingen tidsram, förutom att det ska hanteras skyndsamt.”
Lise-Lotte Argulander, Företagarna: Omställning och planering måste få ta tid i ett företag med få anställda och där marginalerna är mindre. På Företagarna ser vi tyvärr att fackliga företrädare inte alltid lyssnar på det. I Saras fall upplevde vi att Livs ändå till viss del lyssnade efter de inledande kontakterna, men då hade det redan hunnit få konsekvenser för Sara.”
Val av avtal: Sara menar att det finns kollektivavtal som vättre stämmer överens med hennes verksamhet än det som Livs presenterat, men att hon inte får gehör från Livs.
Jolan Wennberg, Livs: Vilket förbund som organiserar arbetarna och därmed tecknar kollektivavtal hanteras mellan LO-förbunden. Modellen är utformad för att undvika så kallad avtalsshopping, det vill säga att arbetsgivare sluter avtal baserat på lägsta möjliga löner. De som avgör om en verksamhet ligger inom Livs eller Hotell- och restaurangfacket, HRF, är i första hand Livs och HRF. Modellen har fungerat väldigt väl."
Lise-Lotte Argulander: Problemet är att LO-förbunden inte alltid följer sin organisationsplan. Enligt den ska verksamheten styra val av avtal och det ska i huvudsak bara behövas ett LO-avtal per arbetsplats. I det här fallet har HRF ett avtal, HRF Serveringsavtal, som stämmer bättre med Solhagas verksamhet. Men Livs kräver att Sara tecknar deras avtal Livsmedelsavtalet för bagarna och ytterligare ett annat avtal för serveringspersonalen."
Avtalsoptimering: Sara menar att företag i branschen tvingas erbjuda deltidstjänster, i stället för heltidstjänster, för att klara bestämmelserna i kollektivavtalen.
Jolan Wennberg, Livs: Våra avtal bejakar utveckling av företagen, att de ska konkurrera genom att sälja bra produkter i stället för genom dåliga villkor. Avtalet är till största del konstruerat så att de lokala parterna kan träffa överenskommelser utifrån de lokala förutsättningar som finns. Exempelvis att man förhandlar kring arbetstider, där heltid är normen. Det är en bra ordning som fungerar."
Lise-Lotte Argulander: Reglerna i kollektivavtalen är ofta fyrkantiga och allmängiltiga för att passa alla företag i branschen. Mindre företag upplever därför avtalen som oflexibla och det är ofta svårt att få till lokala avtal. När ett företag förslår en lokal ändring vill facket oftast ha kompensation för detta som gör helheten ”dyrare” för företaget, om facket alls går med på att göra lokala avvikelser. Sara vill exempelvis erbjuda sina anställda heltid, men det bygger på att alla på Solhaga gör alla arbetsuppgifter, något som Livs motsatte sig."
Text: Marie-Louise Olsen.