Diana vill stärka Ugandas kvinnor
När Diana Kambugus son fick en hjärntumör för tre år sedan bestämde hon och hennes man sig. Ur en jobbig tillvaro föddes en drivkraft till förändring och för att göra skillnad. I dag driver de designföretaget Guide2Give.
– När Sebastian blev sjuk kände jag starkt för att hjälpa till. Vi tog hjälp av en företagsrådgivare, gick en utbildning i skattefrågor och företagsutveckling och for därefter till Uganda. Det var så Guide2Give startade, säger hon.
I dag hjälper det Västeråsbaserade företaget kvinnor i Uganda att marknadsföra och sälja lokalproducerat hantverk – korgar, väskor, mattor och smycken – av ekologiskt och återvunnet material. Marknaden är Västerås med omnejd.
– 25 kvinnor blev 98 och sedan 198. I dag syssel sätter vi omkring 400 kvinnor genom kvinnokooperativ på landsbygden. Hantverket är en tradition som levt vidare i generationer.
Guide2Give gör sina inköp utan mellanhänder, direkt av kvinnokooperativen som arbetar för kvinnors bättre arbetsvillkor. Alla pengar går tillbaka till kvinnorna, vilka i regel har låg utbildningsnivå och levnadsstandard.
– På så sätt ger vi hjälp till självhjälp och stärker kvinnornas ekonomiska situation och ställning i samhället. Kvinnorna bestämmer över sina företag och har egna leverantörer.
Som företagare tycker Diana Kambugu att det är viktigt att ge tillbaka till samhället
Samtidigt är det här ren business och ingen välgörenhet. Vi täcker hela CSRspektrat: ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Det gör mig stolt.
Guide2Give uppmuntrar till att använda just lokala och ekologiska material för att stödja en hållbar miljö. Produkterna är handgjorda av material som växer i kvinnornas direkta omgivningar eller av restprodukter från egna odlingar.
På sikt hoppas Diana Kambugu att affärsmodellen kan appliceras på andra typer av verksamheter och i andra länder.
– Jag tänker mig en tygleverantör i Indien. Jag vill skapa möjligheter för ännu fler och det var som en av kvinnorna i Uganda sa: ”Nu kan jag köpa egna myggnät när jag vill, i stället för att vänta på att myndigheterna ska ge mig ett nytt. Det är frihet.”