I går var det den internationella dagen för kvinnors företagande. Jag ser det som en anledning att både fira och reflektera. Färska data från oss på Företagarna visar en svag men positiv trend: andelen företagsledare som är kvinnor i svenska aktiebolag med en omsättning över 500 000 kronor har ökat från 18 procent 2019 till 20 procent i dag. Varje tiondels procent är ett steg i rätt riktning. Men när vi zoomar ut är bilden betydligt mer dyster. I ett land som stoltserar med sin jämställdhet är endast var femte företagsledare en kvinna.

Sanningen är att utvecklingen går i snigelfart. Enligt vår tidigare rapport She can do it visar vi att med den långsamma förändringstakten kommer vi att nå ett jämställt företagande först år 2100. Det är 76 år bort och en tidsrymd vi inte har råd med.

Kvinnor missgynnas i företagande

Problemet är inte brist på ambition eller idéer hos kvinnor. Problemet är strukturellt. Det finns flera djupt rotade hinder som systematiskt missgynnar kvinnor som vill starta, driva och växa företag.  

Bland hindren finns utbildningsval som får följdeffekter, redan i gymnasiet görs könsbundna val som leder till en segregerad arbetsmarknad. I topp bland branscher där kvinnor oftare driver företag finns hår- och skönhetsvård, övriga konsumenttjänster, hälsa och sjukvård samt utbildning, forskning och utveckling. Kvinnor startar därmed oftare företag i tjänstesektorer med låga marginaler, där de dessutom ofta konkurrerar med skattefinansierad kommunal verksamhet. När rätten att gå med vinst ifrågasätts i just dessa sektorer läggs en tydlig hämsko på entreprenörskapet.   

Det finns hopp

Tillgången till finansiering är ett av de mest flagranta hindren. Studier visar att mindre än 1 procent av riskkapitalet går till bolag grundade enbart av kvinnor. Detta trots att företag med kvinnor i ledande positioner presterar starkt vad gäller lönsamhet, innovationsförmåga och hållbar affärsutveckling.

Men det finns hopp. Inom Ung Företagsamhet (UF) är företagandet i praktiken jämställt. Det visar att den entreprenöriella andan och förmågan finns där i lika hög grad hos unga tjejer som hos killar. Frågan är vad vårt samhälle gör med den andan efter att studentmössan har åkt av.

Visa politisk handlingskraft

För att frigöra den enorma potential som kvinnors företagande utgör krävs även politisk handlingskraft. Bland annat genom:  

Att företagande introduceras tidigt. Entreprenörskap behöver införas som en obligatorisk del av skolans läroplan, från grundskola till högre utbildning. UF-företagande behöver tillgängliggöras för fler och på fler utbildningar, företrädelsevis där kvinnor finns.

Lånefinansiering på lika villkor genom ökad transparens av företagslån. Möjligheten till grundfinansiering är central liksom att kreditprövningen säkerställer att ansökningar behandlas likvärdigt utifrån investeringens potential. Banker bör även räkna med utdelning som grund för inkomst vid bedömning av lånelöften.

Sänkta trösklar för att växa. En ny översyn av LAS och arbetsrättsliga lagar för att göra det enklare att anställa. Mindre företag behöver bättre möjligheter att visstidsanställa liksom att erbjuda lärlingsplats till sänkta arbetsgivaravgifter. En felrekrytering är tung för ett litet företag, fler undantag från turordningen även i företag utan kollektivavtal behövs.

Att det görs lättare att delta i offentlig upphandling. Enligt Ekonomifakta drivs drygt 63 procent av företagen inom vård och omsorg av kvinnor. Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) behöver uppdateras fortlöpande och kommuner inspireras till en småföretagarvänlig upphandlingspolicy.

Viktig tillväxtfråga 

Att främja kvinnors företagande är inte en särfråga eller identitetspolitik. Det är en av de viktigaste tillväxtfrågorna för Sverige. Vi går miste om innovationer, arbetstillfällen och skatteintäkter varje dag som dessa strukturella hinder får bestå.  

Så låt oss inte bara hylla de kvinnor som lyckats. Låt oss också förbinda oss att montera ner oddsen. För Sveriges välstånd och konkurrenskraft har inte råd att vänta till år 2100.