Däckföretagens nya darling gör gummi av björkbark

En doft av vedeldad bastu möter besökaren, utöver klassiska vita rockar och skyddsglasögon av plast. Laboratoriets ena ugn är i gång och på bänken intill ligger tre svagt lakritsdoftande prover. Inte helt olikt bränd kladdkaka till utseendet.

– Känn! Den här versionen är böjligare, medan den andra är hårdare och tåligare. Vi testar oss fram och ser vilka egenskaper som kan passa olika produkter, säger Josefin Larsson, en av tre grundare av Reselo.

Vi är i hjärtat av det kunskapstäta Flemingsberg där ett myller av studenter rör sig mellan campus för såväl Karolinska Institutet som KTH och Södertörns högskola. En passande inramning för ett företag med prisbelönta nya processer och innovativa visioner.

Miljövänligt gummi

Det som ligger framför oss på bänken var för inte så länge sedan björkbark. Målet för Josefin Larsson och Reselo är ett miljövänligt gummi till alltifrån skosulor och däck till leksaker och sportutrustning. Två tredjedelar av allt gummi som produceras i dag är oljebaserat. Den sista tredjedelen kommer från gummiträd som dock odlas på regnskogsmark – och för att få fram mer naturgummi skulle vi behöva offra mer regnskog.

- Oljebaserat gummi kommer att leva kvar ett tag, men det är ingen tvekan om att alltifrån däck och skosulor till fritids- och träningsutrustning görs av grönare gummi i framtiden, konstaterar Josefin Larsson.

Sorterat i små grillådor av folie ligger bark från sågverk, pappersbruk och massabruk. En restprodukt som vanligtvis eldas upp.

- Vi får med visst oanvändbart stoff, som tallbark. Det är björkars ytterbark, det här vita, som vi är ute efter. Barken körs i en reaktor där den separeras i tre olika beståndsdelar. Ett av ämnena, suberin, blir sedan till gummi. Den processen, att gå från suberin till gummi, är det som omfattas av vårt patent.

”Oljebaserat gummi kommer att leva kvar ett tag men det är ingen tvekan om att alltifrån däck och skosulor till fritids- och träningsutrustning görs av grönare gummi i framtiden”

Ni har fått drygt 25 miljoner kronor från EU för de närmaste två åren, undrar Günther Mårder?

- Ja i oktober kom beskedet från Europeiska innovationsrådet, EIC. Det var en stor lättnad att få finansieringen i hamn och exempelvis kunna anställa fler i teamet. Nu har vi två heltidsanställda vid sidan av oss tre grundare, säger Josefin medan hon släpper ut en liten spindel ur labbet, som följt med barken in.

Hon och de övriga grundarna Henrik Otendal och Thomas Baumgarten fann varandra via entreprenörstävlingen Startup Climate Action Challenge, i regi av aktörerna Sting och Norrsken. Reselo ingick även fram till i fjol i Forest Business Accelerator med bland andra SCA, IBM och forskningsinstitutet RISE som samarbetspartners.

- Vi fick ett värdefullt kontaktnät och viktiga produktionsinsikter. Och såväl RISE Processum i Örnsköldsvik som RISE i Södertälje har hjälpt oss jättemycket, berättar Josefin.

Under 2023 har ni utvecklingsprojekt med potentiella kunder?

- Ja, vi har varit väldigt bortskämda med intresse. Det märks att vi är rätt i tiden med vår idé. Vi ingår i satsningen Mobility X Lab i Göteborg och vi jobbar med 4 av 7 partnerföretag där. Innan året är slut hoppas jag att vi får lite avtal på plats generellt, med intresserade parter.

Ni har även däckindustrin på kroken?

- Vi vann nyligen storföretaget Nokian Tyres internationella tävling med 50 bidrag från 18 länder. En del av vinsten är att vi utforskar potentialen för vårt material som en del i framtida däck. Gummimarknaden är värd cirka 50 miljarder dollar årligen och varje år produceras 30 miljarder ton gummi, vilket mestadels används till däck.

Om två år siktar ni på att ha en egen fabrik?

- Ja, år 2025 ska vi kunna producera 5 000 ton gummi i vår fabrik som helst ska byggas i nära anslutning till ett pappersbruk. Vi använder nordisk skog. Björkbarken från skogsindustrier i Sverige och Finland räcker till att producera cirka 200 000 ton gummi per år.

Att förändra en industri kan vara trögt och tungt?

- Ja, både skogsindustrin och gummiindustrin är generellt sett konservativa branscher. Men de har mycket tryck från konsumenter att göra mer i hållbarhetsväg. Vi är tidigt ute men jag tycker att vi har åstadkommit mycket på kort tid. Och det kommer att hända mycket de närmaste åren.

Ni får draghjälp av hårdare regelverk?

- Ja, till exempel för konstgräs har det redan kommit lagändringar. Konstgräset har bestått av nermalda däck, vilket nu förbjuds. Till det behövs dock stora volymer material och det har vi svårt för just nu. Men längre fram är det en möjlighet. Och fler branscher kan vänta sig skärpta lagar och regler, med större miljökrav. Det skapar intresse för det vi gör.

På sikt ska ni addera affärer kring det som är era restprodukter i dag?

- Vårt mål är att även de andra två beståndsdelarna, lignin och betulin, som bildas när vi separerar björkbarken ska ha ett värde. Betulin används till exempelredan inom kosmetika och kosttillskott. På sikt ser vi oss som ett materialutvecklingsföretag och det finns många biobaserade restprodukter att utforska.

Hur viktigt är det för Reselo att synas i det här skedet?

- Jätteviktigt, särskilt mot sko- och klädindustrin som är framåtlutade på grund av ett stort konsumenttryck. Vi ser att någon av dem blir den första marknaden som vi lanserar vårt material till. Nyss deltog vi på Rethinking Materials i London och på en stor plast- och gummimässa i Malmö.

Ni jobbar också redan för att ge rampljus åt andra svenska bolag?

– Ja vi har startat initiativet Swedish Bioeconomy Heroes på vår sajt, där vi lyfter fram andra klimatsmarta lösningar. Vi vill dela erfarenheter för att inspirera och stötta varandra. Ju snabbare vi kan bygga upp kunskapen om biobaserade ersättare, desto bättre för klimatet.

Nu letar ni efter er första investering?

– Vi ska ta in 15 miljoner kronor för att skala upp produktionen och ta oss an fler materialanpassningsprojekt. Jag ser gärna att vi hittar investerare som bidrar med kunskap och erfarenheter på processidan. Samtidigt är vi väldigt realistiska när vi pratar med investerare. Vi målar inte upp drömscenarion. Säger vi att vi kommer att kunna göra 5000 ton gummi, då kan vi det. Investerare är kanske mer vana vid luftslott?

Fakta om mötet

Vem: Josefin Larsson, medgrundare av Reselo AB, som tidigare jobbat som förpackningsingenjör på pappersbruk.

Om företaget: Det grundades för två år sedan av Josefin Larsson, Thomas Baumgarten samt Henrik Otendal med forskning från KTH. De har en patenterad metod för att omvandla björkbark, en restprodukt från exempelvis pappers- och massabruk, till miljövänligt gummi. Såväl skotillverkare som däckföretag har insett potentialen.

Därför bokade jag mötet: Reselo var ett av finalistbolagen som tävlade om Företagarnas stipendium Årets Unga idé i fjol. De vann nyligen Nokian Tyres internationella tävling i däckinnovation och bolaget har fått 25 miljoner av Europeiska innovationsrådet, EIC, för sin utveckling.

Plats: Ett laboratorium i Flemingsberg i Huddinge, strax söder om Stockholm.

Text: Malin Sund.