Återinför inte revisionsplikten

Riksrevisionen har granskat effekterna av den slopade revisionsplikten för små aktiebolag. Reformen var en del av regelförändringsarbetet under Alliansregeringens första mandatperiod och började gälla 2010.

Enligt Riksrevisionen har möjligheten för de mindre aktiebolagen att välja bort revision medfört ökad risk för skattefusk och försvårat arbetet mot ekonomisk brottslighet. Riksrevisionen förordar att plikten bör återinföras. Företagarna håller inte med.

Ogrundade påståenden

Riksrevisionen för ett resonemang om att de generella förenklingarna i att starta och driva mindre aktiebolag skulle ha lett till ökade möjligheter till ekonomisk brottslighet. Detta resonemang underbyggs inte av några fakta. Att antalet fel i årsredovisningarna har ökat och att Ekobrottsmyndigheten har fått fler ärenden är inte i sig argument för återinförd revisionsplikt. En trolig förklaring till fler fel i årsredovisningar är helt enkelt att det idag finns fler aktiebolag.

– Att dra ett samband mellan företag med lägre tillväxttakt och skattefusk är helt missvisande, bland annat eftersom revisionsplikten inte träffar fusk och brottlighet – den träffar i stället företag som följer regler, kämpar på och försöker göra rätt. Att företag som valt bort revisionen har lägre tillväxt förklaras alltså av andra faktorer. Ytterligare pålagor för dessa företag skulle verkligen inte hjälpa, säger Företagarnas skattepolitiska expert Patrick Krassén. 

Att dra ett samband mellan företag med lägre tillväxttakt och skattefusk är helt missvisande, bland annat eftersom revisionsplikten inte träffar fusk och brottlighet – den träffar i stället företag som följer regler, kämpar på och försöker göra rätt.

Ökad regelbörda

Riksrevisionen konstaterar att det är de minsta företagen som har valt bort revision i högst grad – vilket är logiskt, eftersom kostnadsbesparingen proportionerligt är störst för dem. Att de företag som valde bort revision efter reformen har lägre tillväxttakt än de som behöll revision berodde med stor sannolikhet på andra faktorer än den slopade revisionsplikten. Effekterna av finanskrisen var fortfarande kännbara åren efter reformen, och det går inte att konstatera ett kausalt samband med revisionsreformen på det sätt som rapporten gör.

– Återinförande av revisionsplikten skulle innebära högre administrativa kostnader och onödigt krångel för de bolag som vill utnyttja möjligheten att välja bort revision. Det skulle också strida mot regeringens ambition och arbete för att sänka de administrativa kostnaderna för småföretag, säger Patrick Krassén. 

Hämmar nyföretagandet

I en internationell jämförelse har Sverige fortfarande låga gränsvärden och många bolag omfattas av revisionsplikt jämfört med länder som Storbritannien, Nederländerna och Tyskland.

Det finns starka belägg för att en hög regelbörda påverkar inträdet av nya företag negativt, vilket bidrar till ett försämrat konkurrenstryck. Detta argument bör väga tyngre än en eventuell önskan om att underlätta vissa myndigheters arbete med regelefterlevnad.