Riksbanken sänkte reporäntan

Köpen av statsobligationer fortsätter också under våren 2016 enligt den plan som beslutades i oktober. För att understryka att riksbanken menar allvar med att inflationen ska upp till 2 procent finns en fortsatt hög beredskap att göra penningpolitiken ännu mer expansiv om det behövs.

- Denna ytterligare sänkning riskerar att bli ett slag i luften. Den svenska konjunkturåterhämtningen är relativt stark och då vore det naturligt att kronan långsiktigt stärks.
Att inflationen inte stiger så hastigt mot målet som riksbanken skulle önska beror dessutom till stor del på faktorer som Riksbanken inte rår över. Till exempel det låga oljepriset och den fortsatt ganska skakiga återhämtningen i Europa, säger Daniel Wiberg, chefsekonom Företagarna.

"En mer jämn och välavvägd penningpolitik hade varit önskvärd"

Många analytiker hade förväntat sig en ytterligare sänkning, samtidigt som det finns ett allt större ifrågasättande av Riksbankens penningpolitik. De lyckas helt enkelt inte speciellt bra vare sig med sina prognoser eller sin politik. Över tid har detta bidragit till att förtroendet för Riksbanken har urholkats något.

- Tidigare var de väldigt fokuserade på hushållens skuldsättning men nu är de enbart fokuserade på inflationsmålet. En mer jämn och välavvägd penningpolitik hade varit önskvärd. Dessutom måste Riksbankens säkerställa att effekterna av politiken blir de avsedda, dvs. att pengarna når ut till företagen som vill investera. Tyvärr har vi hittills inte sett någon omfattande effekt i denna riktning, säger Daniel Wiberg, chefsekonom Företagarna.