För att funktionen du försöker använda ska fungera korrekt behöver du uppdatera ditt samtycke. Du kan alltid ändra dig genom att klicka på Cookieinställningar i sidfoten.

podcast news play företagaren I media förmån faq
Nyheter

Debattartikel: Hur få bankkontor klarar Sverige?

Publicerad 5 mar 2024
Den digitaliseringsvåg som sköljer över samhället är i grund och botten välkommen. Rätt genomförd kan den innebära snabbare kontaktvägar och minskade kostnader samtidigt som tillgängligheten ökar.

Den digitaliseringsvåg som sköljer över samhället är i grund och botten välkommen. Rätt genomförd kan den innebära snabbare kontaktvägar och minskade kostnader samtidigt som tillgängligheten ökar. Men den goda utvecklingen är inte på något sätt given och många gånger innebär en illa genomtänkt digitalisering att värden som tagit årtionden att bygga upp förloras över en natt.

Ett sådant exempel är när det lokala bankkontoret stängs ned - på plats efter plats. Idag har 38 svenska kommuner inget bankkontor alls. Det finns ett allt större gap mellan vad bankerna brukade vara och vad de vill vara i framtiden. Allt för ofta förväxlas profetia med profit. Därför borde bankerna sätta mer fokus på vilken roll de har idag, och dra rimliga slutsatser utifrån det.

Om vi tar ett steg tillbaka och funderar över vilken funktion ett lokalt bankkontor fyller så blir det tydligt att det inte handlar om att genomföra transaktioner eller att kontrollera saldot på ett konto, utan i stället om relationen till och kontakten med personalen på banken. När det kommer till våra besparingar är tillit avgörande. När lokalkännedomen byts ut mot centraliserade kreditprövningar går vi miste om allt det som inte ryms i en algoritm.

Att man ska kunna kolla sitt banksaldo digitalt närsomhelst på dygnet tar alla för givet, det är ett tydligt exempel på lyckad digitalisering. Det är däremot inte att ersätta en personlig bankkontakt med lokal förankring mot en central kundservice, i synnerhet inte för Kronobergs småföretagare.

Redan i utgångsläget befinner sig småföretagaren i ett underläge när det gäller tillgång till finansiering. I Företagarnas finansieringsrapport 2023 svarar fler småföretagare att de lånar av vänner och familj än av banken när de ska finansiera en ny investering. Det är ett rejält underbetyg till storbankerna, vars kärnverksamhet är att omvandla sparande till just investeringar.

När banken lämnar orten är det en besparing, men samtidigt riskerar de att förlora all den lokalkännedom och det förtroendekapital som byggts upp mellan de lokala företagen och bankens anställda. Förtroenden som skapats i fysiska möten mellan människor, inte i en chatlogg eller telefon efter en lång kö.

Det som kortsiktigt ger mer utdelning till bankerna riskerar därför att långsiktigt utgräva ett förtroende som tagit lång tid att bygga upp. När lokalkontoret stängs ned är det är en förlust för lokalsamhället, och för hela Sverige. Frågan vi ställer till bankerna: var besparingen värt det priset?

Ulrica Fransson, ordförande Företagarna Alvesta
Elin Runnemalm, ordförande Företagarna Ljungby
Martina Dornerus, ordförande Företagarna Markaryd
Lena Gustafsson, ordförande Företagarna Uppvidinge
Anne Marchal, ordförande Företagarna Växjö, Lessebo och Tingsryd
Jan-Åke Johannesson, ordförande Företagarna Älmhult
Frida Boklund, regionchef Företagarna Kronoberg

Taggar
Fler nyheter från Företagarna