”När säkerhetsläget förändras måste vi fortsätta med våra verksamheter”

Det svenska krisberedskapssystemet fick en ny struktur den 1 oktober 2022. Systemet bygger på tre principer; ansvars-, närhets- och likhetsprincipen.

– Dessa tre ligger till grund för allt, säger Anna Laseén Karlsson som är krisberedskapssamordnare i Tomelilla kommun och arbetar mycket med civil beredskap.

Under fredstider läggs fokus på planering för att såväl företag som kommunala verksamheter ska fungera även under kris och krig.

– När säkerhetsläget förändras måste vi fortsätta med våra verksamheter. Vi har ett ansvar att bedriva våra egna verksamheter. Kommunerna jobbar mycket med riskhantering för att eliminera risker, säger Laseén Karlsson.

Det ska alltid finnas en plan-B om något händer. Utöver det ska kommunerna hantera händelser samt ha en kontinuitetshantering, alltså upprätthålla verksamheten på en tolerabel nivå oavsett yttre störningar.

– Det finns många olika förutsättningar i kommunerna som gör oss sårbara på olika sätt. Men principen är att alla våra verksamheter ska vara självförsörjande i tre månader och privatpersoner i sju dagar, säger Laseén Karlsson.

Det är kommunernas ansvar att se till så att deras verksamheter, äldrevård exempelvis, fortsätter även i kristider. Hur man har förberett sig och vad man kommer att göra om behovet uppstår är något de tiger om av säkerhetsskäl. Sårbarheten ökar om utomstående vet hur man säkrar upp inom kommunen.