Solo business
Uber visade vägen. Det blev billigare att åka taxi samtidigt som fler fick möjlighet att jobba som förare. På mindre än fem år gick nättjänsten Uber från noll till ett hajpat- och kritiserat- miljardbolag. Nu vimlar det av efterföljare. Internationell affärspress svämmar över av artiklar om bolagen som försöker kopiera Ubers recept och föra över det på andra branscher. Det handlar om att skapa en smart app som kopplar ihop kostnadsjagande konsumenter med tjänstvilliga småföretagare eller frilansande privatpersoner.
Det kallas för ”on-demand economy” och skulle kunna kallas beställningsekonomi på svenska, även om det saknas en vedertagen översättning. Hantverkare, städfirmor och tvätterier är näringsgrenar där den nya ekonomin etablerat sig i USA. Men även läkare, jurister och andra högutbildade grupper kan anlitas via mobilen. Nu har vågen nått Sverige.
Jag tjänar bättre än vad jag gjorde som anställd.
I fjol etablerades städtjänstföretaget Helpling här. Via bolagets nätsajt kan man boka en städare med F-skatt och bolaget har inga egna anställda. Faicel Rezgui från Stockholm var en av Helplings första städare i Sverige. Han kom till Sverige från Serbien för två år sedan och har rötter i Tunisien. Nu har han egen firma och fakturerar jobben han får via Helpling.
– Jag har mycket jobb och tjänar bättre än jag gjorde som anställd, säger han.
Helpling finns redan i ett femtontal svenska städer. Bolaget grundades i Berlin så sent som i mars 2014 med kapital från Rocket Internet där svenska Kinnevik är delägare. Helpling står för marknadsföring, administration och fakturering och tar ut 20 procent i kommission av städarna, enligt bolagets Nordenchef Lise Rechsteiner. Här finns också möjlighet att betygsätta städarna.
– Med den modell som Helpling står för är det helt nödvändigt att alla parter är nöjda med upplägget. För att plattformen ska fungera måste både städaren och kunden se fördelen med att utnyttja förmedlingen, säger hon.
Helplings snabba entré i flera europeiska länder illustrerar kraften in i den omvälvning som nu pågår i ekonomin. Tjänster som Airbnb där man hyr ut sin egen lägenhet sorteras ofta in under beteckningen ”sharing economy”, delningsekonomi. Men för att vara med i delningsekonomin måste man vara lycklig ägare till en lägenhet, en bil eller någon annan eftertraktad resurs. Beställningsekonomin är ett alternativ för fler. För Helplings städare gäller det att kunna städa, ha en viss utrustning och en F-skattsedel.
Företag som förmedlar tjänster via nätet poppar nu upp inom vitt skilda branscher. Den som vill ha läkarvård via nätet kan kontakta onlinevårdcentralen Kry. Vill man i stället ha hembesök av doktorn finns exempelvis läkarhembesök.se. Den som behöver renovera köket kan snabbt få fram en hantverkare via Dorunner eller någon liknande sajt.
– Det här är en växande trend, säger Robin Teigland, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon förutspår en snabb tillväxt inom transportbranschen och enklare småtjänster. Ny teknik och enklare betallösningar på nätet kommer att skynda på utvecklingen. Samtidigt lämnar allt fler traditionella anställningsformer.
Frilansarna är en växande del av befolkningen. I USA jobbar en av tre som egenföretagare och inom några år kan det vara varannan. I Stockholm kommer fler mötesplatser där man kan hyra in sig som frilans.
Robin Teigland ser en annan inställning till arbetslivet hos de yngre. Arbetsplatsen är inte längre nödvändig för den sociala gemenskapen.
– Gaming-generationen umgås mycket online. I den andra änden ser företagen möjlighet att hålla nere kostnaderna när de kan jobba via nätverk.
– Det är helt klart en prispress. Företagen behöver inte längre anställa folk i Sverige. En drivkraft finns i den nya tekniken. – Internet har sparkat i gång det här. Man tänker: Varför ska jag betala så mycket?
Här utmanas etablerade strukturer inom företagande, arbetsliv och ekonomin i stort.
– Nu pågår en industriell revolution, säger Robin Teigland.
Daniel Wiberg, chefsekonom hos Företagarna, räknar också med en snabb omdaning.
– Vi kommer att se mer och mer av de här produkterna och nättjänsterna. Det hänger ihop med teknologiskiftet. Det är så lätt att knyta ihop köpare och säljare.
Samtidigt uppstår nya dilemman.
Det är en svårighet för politikerna om de ska stödja utvecklingen eller begränsa den.
Ubers intåg på den tyska marknaden möttes av demonstrationer och protester från taxibolagen. I Holland stängdes Uber ute från marknaden. I Sverige där taxinäringen är avreglerad har etableringen gått betydligt lättare.
– Ubers poäng är plattformen som löser förtroendeproblemen med friåkare. Daniel Wiberg räknar med att Uber kommer att få efterföljare i andra branscher.
– Vi kommer att se en väldig utveckling inom vård och omsorg. Det är en bransch som ännu inte tagit till sig digitaliseringen. De nya sätten att jobba berör inte bara tjänstesektorn.
– Företag som importerar och exporterar produkter kan skicka varor direkt utan att ha ett lager, säger Daniel Wiberg.
Frågan är hur mycket som är nytt i beställningsekonomin. Antalet svenska aktiebolag nådde i fjol en ny rekordnivå och enmansföretagen dominerar. 2014 fanns nästan 800 000 svenska enmansföretag. Företag och offentlig sektor lägger ut allt fler tjänster på externa leverantörer. De fasta anställningsformerna har luckrats upp under årtionden och bemanningsföretagen vinner terräng. Men den som hyrts in från ett bemanningsföretag är i regel anställd där.
Hans Uhrus, näringspolitisk chef på branschorganisationen Bemanningsföretagen ser inte Uber, Helpling och liknande företag som ett hot mot bemanningsföretagen.
– Det vi ser är en kraftig förändring från traditionella anställningsformer, säger han. Tillväxt hos bemanningsföretagen kan alltså gå hand i hand med att beställningsekonomin växer. Typiskt för bemanningsföretagen är att kunderna finns hos företagen. Det gäller också konsultmäklare som ework, vars affärsidé är att koppla ihop företagskunder med fristående konsulter.
Många av de företag som nu växer fram vänder sig till privatpersoner, beredda att beställa tjänster via mobilen eller datorn. Samtidigt har en hög arbetslöshet bitit sig fast. Bland de över 420 000 arbetslösa i Sverige finns åtskilliga välutbildade, unga med en annan syn på arbetslivet än den äldre generationen.
– Många av de unga har en helt annan syn på tillhörighet i yrkeslivet. Sedan länge är strävan efter 'guldklocka' borta och inställningen till arbetsgivaren är numera mer utifrån ett eget perspektiv, det vill säga ”vad kan du som arbetsgivare tillföra mig”. Inställningen till nya möjligheter på arbetsmarknaden har också förändrats, enligt Hans Uhrus.
– Många personer som bytt jobb börjar redan efter några månader fundera på nästa jobb och aktivt söka en fortsättning.
MER I ÄMNET