Kommande lagar och regler inom EU

Nedan listat lagar och regler inom EU som har trätt i kraft, kommer att träda i kraft inom kort eller är under förhandling och som har en betydande inverkan på små och medelstora företag. Vissa av direktiven och förordningar omfattar inte direkt mindre bolag men kommer ändå på olika sätt få en inverkan som kommer att kräva insatser och resurser från företagare.  

SFDR Sustainable Finance Disclosure Regulation  

Enligt det nya direktivet blir finansmarknadsaktörer verksamma inom EU skyldiga att delge information om sitt hållbarhetsarbete (på företagsnivå) och sina finansiella produkter (på produktnivå).  Alla finansmarknadsaktörer som erbjuder finansiella produkter kommer även att behöva rapportera hur hållbar investeringen, fonden eller portföljen är i enlighet med EU:s taxonomiförordning, om vad som är miljömässigt hållbart, och kommer därför behöva kräva upplysningsinformation från de verksamhet som de finansierar eller investerar i.

Läs mer här om direktivet och hur de påverkar små- och medelstora företag.

CSRD Corporate Social Responsibility Directive

Direktivet fastställer att större företag ska upprätta detaljerade hållbarhetsrapporter. Det vill säga samla in upplysningar om företagets arbete kring hållbarhet. Företag ska rapportera enligt en gemensam standard, European Sustainability Reporting Standards (ESRS). Syftet är att öka transparensen och bidra till att hjälpa investerare, konsumenter och andra intressenter att utvärdera företagens hållbarhetsarbete genom att företag publicerar regelbundna hållbarhetsrapporter enligt gemensamma standard så att företagens hållbarhetsarbete även blir jämförbara.

Inom ramen för direktivet införs även en ”dubbel väsentlighetsprincip, ” vilket innebär dels rapportering på hur företagets inverkan på sin omvärld ser ut till exempel genom föroreningar och koldioxidutsläpp, dels rapportering kring hur de påverkas av omvärlden, bland annat gällande klimatförändringar.

Läs mer här om direktivet och hur de påverkar små- och medelstora företag.

EU:s taxonomi

Taxonomiförordningen syftar till att allokera resurser till gröna investeringar, öka transparensen kring företagens hållbarhetsarbete och minska risken för greenwashing.

För att privata och offentliga investeringar ska riktas mot hållbara projekt behöver investerare, företag och beslutsfattare kunna identifiera och jämföra investeringar utifrån gemensamma definitioner av vad som är hållbart. Därför innehåller förordningen ett klassificeringssystem för att identifiera ekonomisk verksamhet som kan betraktas som miljömässigt hållbar eller grön. 

Läs mer här om direktivet och hur de påverkar små- och medelstora företag. 

Corporate Sustainability Due Diligence Directive

EU-kommissionen har gett förslag till ett direktiv som ställer krav på företag att visa tillbörlig aktsamhet inom miljö, klimat och mänskliga rättigheter.

Företagen har därmed ett ansvar att identifiera, förebygga, minimera och sätta stopp för verksamhet med negativa konsekvenser för de mänskliga rättigheterna eller miljön. Ansvaret omfattar såväl företagen som företagens värdekedjor och dotterbolag. Det kan exempelvis handla om att sätta stopp för barnarbete och exploatering av arbetstagare eller minska föroreningar och förlust av biologisk mångfald.

Vissa större företag behöver även införa en klimathandlingsplan som visar att deras affärsstrategi är förenlig med målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C i enlighet med Parisavtalet.

Läs mer här om direktivet och hur de påverkar små- och medelstora företag.

Regulation on prohibiting products made with forced Labour on the Union market Forced Labour Regulation)

EU-kommissionen har presenterat ett förslag till förordning om att förbjuda produkter tillverkade med tvångsarbete på EU:s inre marknad.  Förslaget omfattar alla produkter som görs tillgängliga på EU-marknaden, det vill säga både produkter tillverkade i EU för inhemsk konsumtion och för export, samt importerade varor. Till skillnad från due diligence direktivet ställer alltså denna förordning ett förbud mot produkter som tillverkats genom tvångsarbete.

Läs mer här om direktivet och hur de påverkar små- och medelstora företag. 

Förordning om ekodesign för hållbara produkter

Ekodesigndirektivet implementerades i Sverige 2008. Nu ersätts direktivet med en ny förordning om ekodesign för hållbara produkter (under initiativet för hållbara produkter (Sustainable Products Initiative, SPI). Förslaget på ekodesignförordningen innebär att EU-kommissionen ges möjlighet att utfärda bindande produktkrav avseende hållbarhet (ekodesignkrav).

Syftet är att minska klimatpåverkan genom att förbättra produkternas hållbarhet och tillgången till hållbarhetsinformation längs leverantörskedjan, ge incitament till mer hållbara produkter samt förbättra kontrollen av efterlevnad. Kraven tillfaller inte alla produkter, utan olika krav gäller för olika produkter. Kraven finns specificerade i de delegerade akterna. Ansvariga myndigheterna i medlemsländerna beslutar om böter för de som bryter mot reglerna. 

Läs mer här om direktivet och hur de påverkar små- och medelstora företag.

Förordning om förpackningar och förpackningsavfall  

Kommissionen har föreslagit en förordning om förpackningar och förpackningsavfall som kommer att ersätta det tidigare förpacknings-och avfallsdirektivet (94/62/EG). Förordningen omfattar förpackningens hela livscykel från utformning av förpackningen till insamling och hantering av förpackningsavfall. 

Syftet är att förebygga och minska förpackningsavfall, öka återanvändning och materialåtervinning samt skapa en marknad för återvunnet material. Förslaget är en del av genomförandet av kommissionens gröna giv och en central del i kommissionens handlingsplan för en cirkulär ekonomi.  

Läs mer här om direktivet och hur de påverkar små- och medelstora företag.

Carbon borde adjustment, CBAM (klimattullar)  

Förordningen om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid gränsen trädde i kraft den 17 maj 2023 och har i vissa delar börjat att tillämpas från och med den 1 oktober 2023.  

Förordningen innebär att importörer av vissa varor som importeras till Europeiska unionen (EU) från tredjeland är skyldiga att från och med den 1 januari 2026 deklarera inbäddade utsläpp av växthusgaser i varorna och köpa certifikat som motsvarar de inbäddade utsläppen. Bristande efterlevnad kan leda till sanktioner och hindra företagens importer. 

Läs mer här om direktivet och hur de påverkar små- och medelstora företag.