Enligt direktivet ska företagen identifiera, förebygga, minimera och sätta stopp för verksamheter med negativa konsekvenser för de mänskliga rättigheterna eller miljön. Ansvaret omfattar såväl företagen som företagens värdekedjor och dotterbolag. Det kan exempelvis handla om att förhindra barnarbete och exploatering av arbetstagare eller minska föroreningar och förlust av biologisk mångfald. Vissa större företag behöver även införa en klimathandlingsplan som visar att deras affärsstrategi är förenlig med målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C i enlighet med Parisavtalet.

Direktivet omfattar främst större företag men ställer även krav på att aktiviteter hos affärspartners är förenliga med lagstiftningen. Det kan komma att innebära att underleverantörer kan tvingas att signera en kontraktsförsäkran om att de lever upp till företagets code of conduct och handlingsplaner.

Om ett företag har försökt att begränsa de negativa effekterna på miljö och/eller mänskliga rättigheter i leverantörskedjan utan att lyckas, ställer lagstiftningen krav på att affärsförbindelsen måste upphöra.

Personer som har blivit drabbade av företagets verksamhet ska ha tillgång till en klagomekanism och möjlighet till skadestånd och dialog med det anmälda företaget om gottgörelse. Utöver drabbade personer ska även fackliga organisationer och civilsamhällsorganisationer kunna ange klagomål till företaget. Om skador uppstår ska företaget åtgärda skadorna och ersätta de drabbade. Varje medlemsland kommer att utse en nationell myndighet som bland annat kan inleda inspektioner och utfärdar straffpåföljder.

Rapporteringspunkter

• Integrera tillbörlig aktsamhet företagets policy.
• Identifiera, förebygga, minimera och sätta stopp för verksamhet med negativa konsekvenser för de mänskliga rättigheterna eller miljön.
• Inrätta och upprätthålla ett klagomålsförfarande.
• Övervaka hur effektiva policyn och åtgärderna för tillbörlig aktsamhet är, och
• Offentliggöra information om tillbörlig aktsamhet.

Omfattar

• EU-företag med mer än 500 anställda och en nettoomsättning på mer än 150 miljoner euro
• EU-företag i högrisksektorer såsom textil, kläder och skor, jordbruk, skogsbruk, fiske, livsmedel, jordbruksråvaror, mineraler och bygg, med fler än 250 anställda och en nettoomsättning på mer än 40 miljoner euro.
• Samt företag utanför EU med över €150 miljoner i nettoomsättning inom EU.

Direktivet omfattar enbart stora företag, men kraven omfattar aktiviteter hos affärspartners vilket innebär att mindre företag också kommer att påverkas. Offentlig sektor omfattas inte av direktivet men däremot kan efterlevnad av direktivet användas som ett kriterium inom offentlig upphandling.

Ikraftträdande: För att lagstiftningen ska kunna träda i kraft krävs ett formellt godkännande från både EU-parlamentet och EU-länderna. Därefter följande tidsplan:  2027 för företag med över 1 000 anställda, 2028 för företag med över 500 anställda och 2029 för företag med över 250 anställda i högriskbranscher.

Påverkan små och medelstora företag: Förslaget omfattar inte små-och medelstora företag men eftersom direktivet kräver att företagen identifiera säkerhetsrisker inom mänskliga rättigheter, miljö och klimat genom hela värdekedjan kommer de företag som omfattas av direktivet behöva ställa krav på att underleverantörer tillhandahåller information om hur produkten är tillverkad och vilka effekter produktionen haft på miljön samt hur arbetsvillkoren sett ut.

Det kan komma krav på att underleverantörer upprättar uppförandekod samt undertecknar avtal som garanterar att kraven som ställs i direktivet efterlevs. Om underleverantörer inte kan leva upp till de krav som ställs kommer affärsförbindelsen att upphöra.

Bakgrund: 2019 fastställde EU-kommissionen ett antal prioriteringar som ska vara styrande för den politiska agendan fram till 2024.  En av dessa prioriteringar är den gröna given. Den kan beskrivas som EU:s färdplan för en hållbar ekonomi i EU med ett långsiktigt åtgärdspaket som samlar lagstiftningar, strategier och klimatmålsättningar. Inom ramen för den gröna given fastställdes en klimatlag som slår fast två utsläppminskningsmål.

1. Utsläppen ska minska med 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer
2. EU ska vara klimatneutralt till 2050.

För att kunna uppnå klimatmålen till 2030 och på sikt klimatneutralitet lanserade EU- kommissionen handlingsplanen för hållbara finanser som innehöll en rad initiativ för att allokera privata flöden till hållbara investeringar, däribland Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD/ CS3D).

Initiativ inom handlingsplanen för hållbara finanser (kan kopplas till) inkluderar bland annat:

• Corporate Sustainability Due Diligence Directive, CSDDD/ CS3D
• EU Taxonomy
• Corporate Social Responsibility Directive, CSRD
• Regulation on prohibiting products made with forced Labour on the Union market Forced Labour Regulation)
• Sustainable Finance Disclosure Regulation, SFDR