Förordningen syftar till att minska klimatpåverkan genom att: förbättra produkternas hållbarhet och tillgången till hållbarhetsinformation längs leverantörskedjan, ge incitament till mer hållbara produkter samt förbättra kontrollen av efterlevnad.

Kraven tillfaller inte alla produkter, utan olika krav gäller för olika produkter. Kraven finns specificerade i de delegerade akterna. Ansvariga myndigheterna i medlemsländerna beslutar om böter för de som bryter mot reglerna. 

Följande krav ska införas och regleras enligt förordningen:

• Produkternas hållbarhet och tillförlitlighet
• Produkternas återanvändbarhet
• Produkternas uppgraderingsbarhet, reparerbarhet, underhåll och renovering
• Förekomst av potentiellt skadliga ämnen i produkter
• Produkternas energi- och resurseffektivitet
• Återvunnet innehåll i produkterna
• Återtillverkning och återvinning av produkterna
• Produkternas koldioxid- och miljöpåverkan
• Produkternas förväntade generering av avfallsmaterial

Därutöver ska även följande införas:

• Digitala produktpass: Aktörer som vill sälja en produkt inom EU (tillverkare, importörer, distributörer, återförsäljare och näthandelsplatser) måste skapa ett digitalt produktpass till varje produkt som innehåller information om exempelvis produktens innehåll, hur den tillverkats, dess miljöprestanda och hur den kan repareras. Syftet är att hjälpa konsumenter och företag att fatta hållbara köpbeslut, men även myndigheter kan använda produktpassen som kontroll vid offentlig upphandling.
• Kriterier för miljövänlig offentlig upphandling: Kommissionen har utarbetat kriterier och riktlinjer för grön upphandling i de delegerade akterna. Skyldigheter för upphandlande myndigheter vid genomförandet av offentliga upphandlingar avser krav på produkter och leverantörer, tilldelningskriterier vid utvärdering av anbud, villkor för fullgörande av kontrakt och mål. Skyldigheterna ska baseras på samma ekodesignkrav som de produktspecifika kraven.
  
  
• Förbud mot att osålda konsumentprodukter förstörs: Kassering av osålda produkter inom produktgrupper kommer att kunna förbjudas, när förstörelsen har en stor miljöpåverkan. Genom den allmänna riktlinjen införs ett direkt förbud mot förstörelse av textilier och kläder, med ett fyraårigt undantag för medelstora företag och ett allmänt undantag för små företag och mikroföretag.  Innehåller även krav på ekonomiska aktörer att på en webbplats som är fritt tillgänglig för allmänheten informera om hur många osålda konsumentprodukter de gör sig av med och anledningen till att de gör sig av med dem.

• Krav på ekonomiska aktörer: Förslaget specificerar vem i värdekedjan som ansvarar för att produktspecifika regler efterlevs och ställer krav på samarbete med marknadskontrollorgan. Huvudansvaret ligger på tillverkaren men även importörer, distributörer, återförsäljare och näthandelsplatser omfattas i olika mån av kraven.

Omfattar: Den kommande ekodesignförordning omfattar alla typer av produkter, men elektroniska produkter, batterier, textilier samt möbler och heminredning har pekats ut som prioriterade. (undantag för livsmedel, foder, läkemedel, levande djur och växter) Förslaget gör ingen skillnad mellan företag av olika storlek.

Rapporteringspunkter: Framför allt innebär förslaget en ökad rapportering genom de digitala produktpassen. Tillverkare, importörer, distributörer, återförsäljare och näthandelsplatser måste skapa ett digitalt produktpass till varje produkt som innehåller bland annat information om produktens innehåll, hur den tillverkats och dess miljöprestanda, informationen ska innehålla spårbarhet längs hela värdekedjan.

Sanktioner: Ansvariga myndigheterna i medlemsländerna beslutar om böter för de som bryter mot reglerna. 

Ikraftträdande: Under förhandling

Påverkan små- och medelstora företag: Förordningen kommer att direkt beröra alla företag. När det gäller införandet av digitala produktpass innebär det sannolikt att investeringar behöver göras i kunskaps- och kompetensutveckling gällande till exempel tekniska lösningar och system, såväl som frågor om spårbarhet, miljö och hållbarhet

Bakgrund: 2019 fastställde EU-kommissionen ett antal prioriteringar som ska vara styrande för den politiska agendan fram till 2024.  En av dessa prioriteringar är den gröna given. Den kan beskrivas som EU:s färdplan för en hållbar ekonomi i EU med ett långsiktigt åtgärdspaket som samlar lagstiftningar, strategier och klimatmålsättningar. Inom ramen för den gröna given fastställdes en klimatlag som slår fast två utsläppminskningsmål.

1. Utsläppen ska minska med 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer
2. EU ska vara klimatneutralt till 2050.

För att kunna uppnå klimatmålen till 2030 och på sikt klimatneutralitet lanserade EU- kommissionen under 2020 handlingsplanen för cirkulär ekonomi, med målet om en cirkulär ekonomi till 2050. Inom ramen för handlingsplanen har en rad initiativ presenterats för att skapa hållbara produkter genom hela livscykeln stärka konsumenter möjlighet att göra hållbara val. Förordning om ekodesign för hållbara produkter, är ett av initiativen.

Initiativ inom handlingsplanen för cirkulär ekonomi inkluderar bland annat:

• Rätten till reparation − direktivet om rätten att få en produkt reparerad
• Förordning om ekodesign för hållbara produkter
• Direktivet om mer konsumentmakt
• Förordning om förpackningar och förpackningsavfall