Värmeverk blir kuvös för entreprenörer

Innanför den tillfälliga entrén silas dagsljuset in genom hundratals små kvadratiska glasrutor från 1965, då värmeverket i Skärholmen i södra Stockholm stod klart. Förra sommaren lyckades entreprenören Leo Razzak få köpa byggnaden av Stockholms stad för 11 miljoner kronor. Då hade han hyrt stället i tre år, efter att han upptäckt det av en slump.

– Vi skulle spela in säsong två av serien Torpederna och fick adressen hit. Det var ruttet och nedgånget men jag fick en känsla, eller en föraning, säger Leo Razzak som för många är ett bekant ansikte i serier som Bonusfamiljen och Torpederna.

I 14 år har han drivit eget, framför allt som producent, medan han syntssom skådespelare, föreläsare, sommarpratare med mera. Efter sin utbildning på Stockholms dramatiska högskola träffade Leo Razzak Felix Herngren och blev regiassistent.

– Felix Herngren tog mig under sina vingar. Det var jättelärorikt. Jag såg honom bygga sitt bolag från 20 miljoner kronor till en halv miljard kronor i omsättning. Det gav mig en förståelse för den kreativa industrin, berättar Leo Razzak medan han visar Günther Mårder vad som tar form i lokalen.

Det cika 5000 kvadratmeter stora Värmeverket ska återigen bli en slags energikälla för sitt område, närmare bestämt när det gäller kreativ business i olika former. Huset rymmer redan musikstudior, poddrum, filmsalong, föreläsningssal och en skaparverkstad med 3D-skrivare, laserskärare, symaskiner med mera för att skapa allehanda prototyper.

– Vi ska hjälpa folk att gå från kreatörer till entreprenörer, säger Leo Razzak som just betatestar ett utbildningsupplägg med 19–29-åringar i fokus.

Ni sätter ihop ett kreativt basår? frågar Günther Mårder.

– Ja, när jag var yngre gick många av mina vänner tekniskt basår. Här skapar vi motsvarande basår för kreatörer. Det inleds med en introduktion, Power up, på 1–2 dagar. Efter det följer Explore – tre månader då du testar exempelvis foto, film och att måla under en dag i veckan. Sista delen, Expert, är nio månaders fördjupning med tre träffar per vecka.

Medan Leo Razzak förklarar konceptet sitter han och Günther Mårder i ett podd- och mötesrum med högt i tak. En enorm förgylld spegel står lutad mot ena kortsidan av rummet.

– Den har vi hämtat gratis från ett slott. Och stolarna här är från Södertörns brandstation. Spiraltrappan här utanför har vi också varit och hämtat. Günther studerar en rad små studiobås där intill. Väggen är kolsvart och av metall.

Det här är en del av en container?

– Precis, jag hittade Otto Kreugers fabrik för containrar ute på Värmdö, Boxframe. Jag köpte två slitna containrar som inte var i bruk och gjorde om dem till studior. Generellt avrundar jag tio gånger neråt på alla kostnader genom att köpa begagnat. Jag gillar att göra affärer. Och vi har byggt det mesta själva. Vi hade inte så mycket kunskap från början men vi har lärt oss, ofta via Youtube, säger Leo Razzak och pekar på en vägg som helt täcks av växter med inbyggd automatisk bevattning, som exempel.

”Felix Herngren tog mig under sina vingar. Jag såg honom bygga bolag och gå från en omsättning på 20 miljoner kronor till en halv miljard kronor”

Inne i Värmeverkets skaparrum står ett gäng betongcylindrar. Det är borrkärnor som sparats när den gamla undercentralen fått en bredare entrédörr.

– Cylindrarna ska bli bordsben, berättar Simon Mattisson, nyutexaminerad inredningsarkitekt som bor granne med Värmeverket och som är en del av teamet. Han skissar på hur det blivande mastodontbordet ska kunna bli flyttbart.

– Leo är hjulfanatiker, alla ytor ska lätt gå att använda på olika sätt. I ett annat hörn står en symaskin som blev startskottet för ett företag vars resa startat i Värmeverket – Diemonde som ritat om mode-Sverige med hållbara idéer.

Du har hjälpt till att starta elva företag på fem år?

– Ja, och ofta behövs det bara lite starthjälp. Det tog sex månader från det att Diemonde-grundarna fick tillgång till en symaskin här till att de hade två miljoner kronor på kontot. Ena grundaren, Angelo da Silveira, är invald i Svenska Moderådet nu.

Ni bygger en modell för stipendier utöver utbildningarna?

– Ja, vi har skapat en stiftelse och får stöd av familjen Erling Perssons stiftelse. Det ska vara en trestegsraket där du kan söka 10 000 kronor i utvecklingsstöd för din idé, följt av 50 000 kronor i inkubationsstöd. Då får du sitta här i tre månader. Målet är att det du utvecklar ska ha en IP-rättighet och gå över i steg tre där vi investerar 100 000 kronor. Sedan hittar vi en kommersiell partner som Universal, Cmore eller andra.

Hur många kreatörer får finansiering?

– Under 2023 tar vi in 12 projekt, året därpå ökar vi till 24 projekt och år 2025 ska vi ha 48 projekt. Vi investerar i kreatörer, för vi tror att de är bra entreprenörer. Har du en idé inom tech eller inom industrin så finns det system för investeringar. Så är det inte för oss i den kreativa sektorn än.

Vad kostar det att driva en sådan här plats?

– Cirka 10–15 miljoner kronor per år. Vi hyr ut ytor till externa produktioner. Vi var till exempel med i castingen av serien Snabba cash.

Leo Razzak har också en långsiktig finansieringsplan – att bygga hyreslägenheter kring Värmeverket.

– 120 hyreslägenheter ger ungefär 20 miljoner kronor per år. Vi har tänkt oss fyra bostadshus på baksidan. Kanske moduler av containrar, samtidigt som vi kan flytta runt några av våra befintliga byggnader, inspirerat av Kiruna.

Om vi står här om ett år, hur är Värmeverket då?

– Då har vi ett fullt utbyggt utbildningsprogram och en finslipad struktur för att investera i kreatörer. Och vi har ett bageri (Bakverket) vid sidan av prototypstudion (Tillverket), filmstudion (Mästerverket) och konserthallen (Underverket), säger Leo Razzak.

En del av hans vision är att bli första uppdragsgivaren för unga från trakten, när event i Värmeverket kräver bemanning.

– Värmeverket ska bli ett ledande exempel på social hållbarhet. Jag vill skapa jobb och lyfta

bort Bredäng från polisens lista över utsatta områden. Om vi har fem inspelningsdagar här är det jobb för 50 personer.

Medan han berättar stannar han till och visar Günther Mårder en vägg som bevarats, fullt med reglage och knappar.

– Det var härifrån som man satte i gång värmeverket förr. Nu ska vi ge ny energi till området igen.

Text: Malin Sund.