Regeringen för slapp i regelförenklingarna
Företagens administrativa bördor och kostnader har ökat år för år sedan 2013. I fjol uppgick kostnaderna för att följa alla regler till hissnande 1,2 miljarder kronor. Det är inte rimligt.
Visst behövs det lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd. Sådana spelregler är helt nödvändiga för att marknaderna som företagen verkar på ska fungera. Men när reglerna blir mindre ändamålsenligt utformade eller helt enkelt för många så skapas onödiga samhällsekonomiska kostnader med välfärdsförluster som följd.
– Vi vill se tydliga och kvantitativa mål för minskad regelbörda. Då kan regering och alla myndigheter som begär in uppgifter börja tackla problemet på ett effektivt sätt. Det är också så som våra grannländer arbetar, till exempel i Danmark där implementeringsrådet arbetar för att främja danska företags konkurrenskraft genom att framgångsrikt minska deras kostnader år från år. Det säger Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg.
– Vi vill se tydliga och kvantitativa mål för minskad regelbörda. Då kan regering och alla myndigheter som begär in uppgifter börja tackla problemet på ett effektivt sätt. Det är också så som våra grannländer arbetar.
En annan viktig åtgärd är att skärpa arbetet med att analysera vilka konsekvenser nya regler får för företag och även hushåll. Uppnås verkligen målet med de åtgärder som föreslås?
– Det seminarium som Näringslivets Regelnämnd anordnade visade att arbetet med konsekvensanalyser måste bli betydligt bättre. Regeringen måste tydligt visa att den menar allvar med att förenkla regelbördan för företag. Tyvärr gör den tvärt om och olika förslag som till exempel de förändrade 3:12-reglerna kommer bidra till ökat regelkrångel.
De indirekta samhällsekonomiska kostnaderna, som följer av en hög regelbörda på ett lands företag, är ansenliga och sannolikt avsevärt mera betydelsefulla än de direkta kostnaderna för att efterleva reglerna.
– Visst är det är bra att näringsminister Damberg erkänner att detta är ett misslyckande, men än viktigare är att regeringen försöker vända utvecklingen, avslutar Daniel Wiberg.