headphones newspaper video-player
Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg. Foto: Oskar Omne.

”Därför måste vi prata mer om marginalskatten”

8 apr 2019
Sveriges höga marginalskatter är ett hot mot företagens kompetensförsörjning, menar Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg.

Den nationalekonomiska litteraturen har visat både teoretiskt och empiriskt hur progressiva skatter på arbetsinkomster motverkar produktivitetshöjande insatser för individer. Det är just de individer och arbetstagare som är mest produktiva och framgångsrika som motverkas. För ett litet land är detta extra relevant då progressiviteten i skattesystemet också kan verka ofördelaktigt i konkurrensen om mobila insatsfaktorer som kapital och arbetskraft. Mer produktiva och framgångsrika arbetstagare kan välja att arbeta i annat land och sålunda undvika den relativt höga arbetsbeskattningen. På samma sätt kan företag välja att lokalisera sig i andra länder för att undvika den ytterligare lönekompensation som en hög arbetsbeskattning innebär.

En ytterligare negativ sidoeffekt av progressiva skatter är på arbetstagarnas incitament och ansträngningar att investera i kunskap och utbildning. Det är uppenbart att ett progressivt skattesystem snedvrider valet mellan ledighet och produktiv verksamhet, som arbete och utbildning. Teoretiskt skulle studiestöd i olika former kunna motverka denna negativa effekt, men i verkligheten kan denna negativa effekt aldrig helt upphävas. Det återstår alltid ett tydligt samband mellan utbildning och krav på framtida inkomst, något som har påvisats både teoretiskt och empiriskt i den nationalekonomiska forskningen.

Det svenska skattetrycket och progressiviteten i skatterna motiveras ofta utifrån andra, långt gångna utjämningsambitioner, där skattesystemet är utformat för att minimera inkomstklyftorna mellan olika inkomstgrupper. Samtidigt kan man argumentera för att det är nödvändigt med lönepremier på kompetens och högre utbildning om man önskar uppnå en hög ekonomisk tillväxt och stabil sysselsättningstillväxt – och premiera flit och ansträngning.

Det finns alltså en trade-off mellan ett progressivt skattesystems eventuellt positiva fördelningseffekter och systemets negativa inverkan på utbildning- och kunskapsinvesteringar. Eftersom världens ekonomier rör sig alltmer mot produktion i kunskapsintensiv industri, och i synnerhet mot den kunskapsintensiva tjänstesektorn, blir frågan direkt relaterad till den ekonomiska tillväxten. Det vill säga, hur bör skattesystemet utformas för att främja tillväxt och produktivitet?

OECD:s årliga rapport om beskattning av inkomst Taxing Wages 2018 bekräftar bilden – Sveriges marginalskatt sticker ut och är mycket högre än snittet i de 35 OECD-länderna. Belöningen för att jobba mer, att jobba natt och helg, eller att utbilda sig och på så sätt kunna tillföra mer värde blir alltså lägre. Även rörligheten på arbetsmarknaden minskar då arbetstagare har mindre incitament att byta jobb, vilket varken gynnar arbetsgivarna, arbetstagarna eller samhället i stort. Redan vid 150 procent av snittinkomsten ligger Sveriges marginalskatt inklusive arbetsgivaravgifter på 70 procent och det är högst i världen. Företagarna jobbar därför ständigt för lägre arbetsgivaravgifter och marginalskatter på arbetsinkomster – för att utbildning och arbete ska löna sig. Det vinner alla på!

Bra!
Lägre marginalskatter gör utbildning och arbete mer lönsamt.

Dåligt!
Sveriges marginalskatter är högre än snittet i OECD-länderna.

Räkna ut kostnaden för ditt medlemskap
VÄLJ MEDLEMSKAP, ANGE POSTNUMMER OCH ANTAL ANSTÄLLDA OCH SE ÅRSKOSTNAD