Halvtid för Löfven
Läs även: Företagarna kommenterar: "Ett mörker med några få ljusglimtar"
Läs även: Så blir du medlem i Företagarna
För två år sedan befann sig Sverige i ett intensivt slutskede av 2014 års valkampanj. Skolan hamnade i fokus efter en rad oroväckande rapporter om kvaliteten i det svenska utbildningssystemet, men även ungdomsarbetslöshet och integration fick stor uppmärksamhet. Inför valet intervjuade Företagaren åtta politiskt aktiva entreprenörer och lät dem debattera angelägna företagarfrågor. Det handlade om orättvisa trygghetssy-stem, den svenska utbildningskrisen, svårigheten att låna pengar och framtidens arbetsgivaravgifter och sjuklöneansvar.
Två år in i mandatperioden samlade vi åter Företagarens politikerpanel för en debatt om hur regeringen hittills har skött sitt arbete med de frågor som är angelägna för entreprenörer. Har livet för landets företagare blivit bättre eller sämre under de två åren med regeringen Löfven? Det här är panelens betyg på den svenska företagarpolitiken.
Fråga #1: Arbetsgivaravgifter och sjuklönekostnader
Hotellägaren Linda Frohm (M) och IT-entreprenören Charlie Hansson (S) är engagerade i frågor som rör lönekostnader, arbetsgivaravgifter och sjuklöneansvaret.
”Ökat sjuklöneansvar slår hårt”
Hotellägaren Linda Frohm (M) är gruppledare för Moderaterna i kommunfullmäktige i Kalix och länsordförande för Moderaterna i Norrbotten.
Det är nu två år in i mandatperioden – hur tycker du att regeringen har hanterat frågan om arbetsgivaravgifter respektive sjuklöneansvar för företagare?
– Den höjda arbetsgivaravgiften har haft en mycket negativ påverkan, inte minst inom besöksnäringen, och har lett till ökade lönekostnader på mellan 3 och 13 procent, säger Linda Frohm. Och regeringsförslaget med ökat sjuklöneansvar drabbar både företagen och de enskilda individerna. Framförallt små företag blir mindre benägna att anställda personer med funktionshinder.
Vilket betyg vill du ge regeringens företagarpolitik så här i mandatperiodens halvtid?
– Jag är besviken. Socialdemokraterna har inte ställt upp för företagandet i förhandlingen med Miljöpartiet och vänstern. Den föreslagna kilometerskatten vore oerhört skadlig för företagande i glesbygd. Det talas hela tiden om att få fler i arbete, men regeringen har inte genomfört några reformer som långsiktigt gynnar företagande och skapar förutsättning för fler jobb.
”Regeringen har prioriterat rätt”
Socialdemokraten och IT-entreprenören Charlie Hansson (S) kandiderade till riksdagen 2014 och har tidigare suttit i fullmäktige i Värmdö kommun. Arbetsgivaravgiften och sjuklöneansvaret för företagare var inför valet en viktig fråga för socialdemokraterna.
Hur tycker du regeringen har hanterat den frågan?
– Första delen av mandatperioden tvingades regeringen att arbeta enligt alliansens budget, men efter det anser jag att prioriteringarna varit rätt, säger Charlie Hansson.
Vilket betyg vill du ge regeringens företagarpolitik så här i mandatperiodens halvtid?
– Det blir ett bra betyg. Då mina hjärtefrågor är att ingen ska behöva vara hemlös och att alla, genom lika rätt till utbildning oavsett bakgrund, ska kunna bli entreprenörer, som jag själv, stöttar jag regeringens trygghetsskapande åtgärder. Trygghet förebygger hemlöshet och gör det möjligt att ta steget till att starta företag. Det måste vara lätt att få ett nytt arbete om man blir arbetslös eller om företagandet inte blir som man tänkt.
Fråga #2: Svårigheten att låna pengar
Familjeföretagaren Robert Svensson (c) pensionatsägaren Elisabet Knutsson (mp) lyfter fram frågan om tillgång till kapital för investering och tillväxt.
”Statens pengar har centraliserats”
Centerpartisten Robert Svensson sitter i kommunfullmäktige i Vilhelmina och är dessutom delägare i två familjeföretag inom byggmaterial, rörinstallationer och exploatering av fjälltomter. En central fråga för dig är företagares tillgång till kapital för investering och tillväxt.
Hur tycker du att regeringen har hanterat den frågan?
– Regeringen har inte förstått att fyra av fem jobb skapas av småföretag. Det har inte blivit enklare att driva företag och inte lättare att få kapital för att utveckla företag. Det statliga riskkapitalet måste komma företag i hela landet till del. Men regeringen lägger nu ner Inlandsinnovation. Bolaget kommer att finnas kvar vid namn, men funktionen fasas ut. Det är ett exempel på hur regeringen bidrar till ökad centralisering av kapital och minskat företagande ute i landet.
Vilket betyg vill du ge regeringens företagarpolitik så här i mandatperiodens halvtid?
– Underkänt. Av Lövfens skattehöjningar slår 80 procent mot företag, alltså mot oss som skapar jobben. Höjd arbetsgivaravgift och större sjuklöneansvar hämmar utvecklingen. Ändrat rotavdrag är bara dumt. Att rot och rut gjort det möjligt att skapa jobb i små företag verkar inte betyda något för regeringen.
”Det statliga kapitalet har blivit mer flexibelt”
Miljöpartisten Elisabet Knutsson driver pensionat och restaurang i Bromölla. Vid valet 2014 hade hon plats i fullmäktige i hemkommunen och var sammankallande för Miljöpartiets nätverk Gröna företagare. I dag är hon riksdagsledamot och näringslivspolitisk talesperson.
Hur har regeringen hanterat frågan om företagares tillgång till kapital för investering och tillväxt?
– Det har blivit mycket bättre. Den nya strukturen för statens riskkapitalinsatser genom det nationella utvecklingsbolaget Fondinvest AB – en så kallad fond i fond – gör det statliga kapitalet mer flexibelt. Den nya investeringsmodellen ska finnas på plats 2017 och kommer göra det lättare för små och mellanstora företag att få tillgång till kapital.
Vilket betyg vill du ge regeringens företagarpolitik så här i mandatperiodens halvtid?
– Det har blivit bra skjuts på ekonomin och företagandet. Det startas fler företag, konkurserna är färre och BNP går upp! Positivt också med punktinsatser för små och mellanstora företag så som den sänkta arbetsgivaravgiften (10,25 %) för den första anställda i en enskild firma.
Fråga #3: Utbildning och arbetsmarknad
Den före detta företagaren Anna Hagwall (sd) och den tidigare IT-entreprenören Anna Steele (L) är engagerade i utbildningsfrågor om hur skolan kan matcha arbetsmarknadens behov av kvalificerad arbetskraft.
”Inget har blivit bättre för företagen”
Anna Hagwall (SD) är optiker och var egen företagare tills hon fick en plats i riksdagen för Sverigedemokraterna 2010. En av hennes prioriterade politiska frågor är bristen på utbildad och kompetent arbetskraft, vilket av många företagare ses som ett hinder för framtida tillväxt.
Två år in i mandatperioden, hur tycker du att regeringen har hanterat utbildningsfrågan?
– Regeringen har inte alls prioriterat frågan, den är helt borta från agendan, säger Anna Hagwall. Man pratar mycket om svårigheten med att ordna arbete för okvalificerade människor med lite utbildning eller ingen utbildning alls. Näringslivet har startat egna utbildningar för att lösa problem med brist på yrkesgrupper som arbetsmarknaden efterfrågar. Den osannolikt höga massinvandringen har tagit fokus från andra viktiga saker i debatten. Vi får räkna med att invandringen och dess konsekvenser kommer att dominera politiken under hela mandatperioden.
Vilket betyg vill du ge regeringens företagarpolitik?
– Inget har blivit bättre för företagen. De två viktigaste aspekterna så som lägre skatter och mindre byråkrati har tvärtom blivit sämre än innan. Jag är både besviken och mycket orolig inför framtiden med den förda politiken.
”Traineeprogrammet är ett fiasko”
Anna Steele (L) är gruppledare för Liberalerna i Tyresö kommun och ordförande i gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden. Innan det politiska engagemanget tog över var hon delägare i en IT-firma.
En politisk hjärtefråga för dig är bristen på utbildad och kompetent arbetskraft.
Hur har regeringen hanterat den frågan?
– Det är katastrofalt att man inte arbetar med lärlingssystemen längre, säger Anna Steele. De var otroligt framgångsrika. Regeringens eget traineeprogram är ett stort misslyckande.
Vilket betyg vill du ge regeringens företagarpolitik så här i mandatperiodens halvtid?
– Det framstår som om man inte kan någonting om företagande. Man ökar sjuklöneansvaret i stället för att minska det. Små företag var extremt sårbara redan före denna förändring. Nu höjs trösklarna för nyanställningar ännu mer. Höjda arbetsgivaravgifter sänker möjligheten att nyanställa, speciellt unga eller nyanlända. Krav på kollektivavtal för att få vara med i kommunala upphandlingsförfaranden, försvårar också för mindre företag. Politiken är företagarfientlig!
Fråga #4: Social trygghet för företagare
Magnus Pettersson (V), delägare i ett konsultbolag, och den tidigare riksdagspolitikern och jordbrukaren Otto Von Arnold (kd) debatterar gärna frågan om sociala trygghet för företagare.
”Jag hade förväntat mig mer”
Magnus Pettersson (V) är delägare i ett konsultbolag i Lerum. Vid valet 2014 var han aktiv kommunpolitiker för Vänsterpartiet men har i dag lämnat den aktiva politiken på grund av svårigheterna att kombinera jobb och politik.
En politiskt viktig fråga för dig är hur företagare ska kunna utnyttja de sociala trygghetssystemen och få igen något på de egen- och arbetsgivaravgifter de betalar. Hur tycker du att regeringen har hanterat den frågan?
– Varken denna regering – eller den förra – har gjort något för att företagare bättre ska inkluderas i det sociala trygghetssystemet. För politiker verkar det vara en ickefråga där vi bara står och stampar.
Vilket betyg vill du ge regeringens företagarpolitik så här i mandatperiodens halvtid?
– I en regering där Miljöpartiet ingår hade jag förväntat mig mer fokus på mindre, ägarledda företag. Vad vi har fått är ett förslag på utökat sjuklöneansvar som går stick i stäv med de behov som finns hos små företag. Jag förstår tanken – att skapa ett incitament för god hälsa på jobbet – men förslaget kommer bara medföra att man i stället filtrerar bort de redan svaga.
”Regelförenklingen lyser med sin frånvaro”
Före detta riksdagspolitikern Otto von Arnold (KD) driver Jordberga gård i Skåne och har i dag lämnat alla politiska uppdrag. En politisk hjärtefråga för dig har varit hur företagare ska kunna utnyttja de sociala trygghetssystemen och få igen något på de egen- och arbetsgivaravgifter de betalar.
Hur tycker du regeringen har hanterat den frågan?
– Jag efterlyser att egenföretagare ska få lika möjligheter till sjukskrivning och pension som anställda har. Detta är speciellt viktigt för mindre företag med inga eller ett fåtal anställda. Speciellt med hänsyn till den stora mängd arbetslösa som finns borde regeringen uppmuntra egenföretagandet. Det får inte bli diskriminerande att gå från ett system med trygghet till ett med väsentligt lägre.
Vilket betyg vill du ge regeringens företagarpolitik så här i mandatperiodens halvtid?
– Det blir inget högt betyg, speciellt med tanke på att man föreslår att allt mer av sjukkostnaderna ska vältras över på företagen. Regelförenklingen lyser med sin frånvaro.