Lönsamhetsutvecklingen

Den positiva lönsamhetsutvecklingen för småföretagen under 2013–2016 har följts av en gradvis svagare utveckling under senare år. I årets Småföretagsbarometer sjönk nettotalet till 12 jämfört med 17 ifjol.

Jämfört med vad företagen hade förväntat sig blev årets lönsamhetsutveckling en besvikelse. Förra året räknade småföretagarna med att lönsamheten skulle stiga till ett nettotal på 28. Det innebär en prognosavvikelse med 16 indexenheter jämfört med den faktiska utvecklingen. En svagare konjunktur, ökade omvärldsrisker och en tilltagande priskonkurrens kan ha bidragit till att förväntningarna på lönsamheten inte har uppfyllts. Även försvagningen av kronan det senaste året som tenderat att öka företagens inköpskostnader från utlandet kan vara en förklaring.

I årets undersökning uppgav drygt vart tredje företag att lönsamheten hade förbättrats under det senaste året medan vart femte företag ansåg att den hade försämrats. Den svagaste utvecklingen upplevs inom hotell och restaurang samt transportsektorn där nettotalet noterades till sju medan nettotalet för tillverkningsföretagen, där en större andel uppgav en ökad lönsamhet, blev 15.

Den djupa konjunkturnedgången som småföretagen förutser kommer att sätta ytterligare press på lönsamheten det närmaste året. En tredjedel av företagen räknar med att lönsamheten försämras medan vart fjärde företag anser att den kommer att förbättras. Det innebär att nettotalet faller till minus 10, den lägsta nivån sedan den svenska finanskrisen i början av 1990-talet. Även på branschnivå finns en bred samsyn om en minskad lönsamhet. Mest pessimistiska är tjänsteföretagen i synnerhet inom hotell och restaurang, utbildning samt kultur där nästan hälften av företagen räknar med en försämrad lönsamhet det närmaste året. I tillverkningsindustrin är prognosen mer tudelad, en nästan lika stor andel förutser en lönsamhetsökning som de som räknade med att den minskar.

Figur 8. Lönsamhetsutveckling (nettotal) i riket 1985 – 2020.