Sammanfattning
Ladda ner hela rapporten som PDF.
Företagarna har via en unik sammanställning av officiell statistik tagit reda på hur stor del av kommunernas skatteintäkter som kommer från småföretagen. Det är viktigt att ta reda på eftersom bakom varje skattekrona som finansierar välfärd och kommunal service finns en skattebetalare. Och varje skattekrona måste först skapas innan den kan fördelas.
Störst skatteintäkter från småföretag
Resultatet visar att småföretagen och deras anställda sammantaget står för de största skatteintäkterna på kommunal nivå. Småföretag (med färre än 50 anställda) står för 28 procent av de kommunala skatteintäkterna i Sveriges kommuner, jämfört med 22 procent från större företag (fler än 50 anställda). Hälften av de kommunala skatteintäkterna kommer alltså från den privata sektorn. Vid sidan av privat sektor kommer skattekronorna främst ifrån offentlig sektor (26 procent) och pensionärer (14 procent).
Varje skattekrona måste först skapas innan den kan fördelas.
På kommunal nivå står småföretagen för den största andelen av skatteintäkterna i hela 189 av Sveriges 290 kommuner. Småföretagens andel av de kommunala skatteintäkterna är störst i Åre (42 procent) följt av Sorsele (40 procent) på en andra plats. Ny trea är Årjäng (39 procent) som har klättrat två placeringar sedan förra mätningen av Välfärdsskaparna som genomfördes för två år sedan. På de tre sista platserna, med lägst andel skatteintäkter från småföretagen, hittar vi återigen Oxelösund (17 procent), Oskarshamn (19 procent) och Fagersta (20 procent).
Gotland i topp
I jämförelsen av regioner är det återigen Gotland som toppar listan med högst andel kommunala skatteintäkter från småföretag. Ungefär var tredje skattekrona kommer från småföretagen på Gotland. Jämtlands län är ny två på listan och passerar därmed Stockholms län som ramlar ner till en tredje plats, båda med runt 31 procent av de kommunala skatteintäkterna från småföretag.
Underlätta för företagen att växa
Förutsägbara villkor som underlättar och stödjer företagande är avgörande för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Genom minskad regelbörda, sänkt skattetryck och tillgång till kompetent arbetskraft kan företag växa.
Många åtgärder kan genomföras ute i kommunerna:
- Vässa den kommunala servicen mot företagen. Ett positivt bemötande främjar entreprenörskap och bidrar till kommunens utveckling.
- Konkurrensutsätt mer av den kommunala verksamheten. Höj direktupphandlingsgränsen, dela upp större upphandlingar och ta fram och implementera en långsiktig upphandlingsplan.
- Inför efterhandsdebitering inom fler områden än livsmedelskontroll och utöka kommunala tjänstegarantier gentemot företag.
- Förbättra dialogen med näringslivet gällande bygg- och infrastrukturplanering.
- Integrera trygghetsfrågorna i näringslivsarbetet och stärk upp med kommunala ordningsvakter.