Slutsatser och förslag
Akuta krisåtgärder riktade till företag har varit av fundamental vikt under pandemin för att rädda den svenska ekonomin, jobb och företag. De politiska beslutsprocesserna behövde vara snabbare än vanligt för att undvika en ännu djupare kris, med större arbetslöshet och än fler konkurser som följd.
När Företagarna summerar läget ett halvår efter att pandemin slog till, kan vi tyvärr konstatera att en alltför stor del av krisstöden inte har nått fram till företagen. Villkoren för stöden har i vissa fall varit mycket oklara, ändrats i efterhand eller tolkats på ett oförutsägbart sätt. Därtill har viktiga stödformer blivit kraftigt försenade – inte minst det riktade stödet till alla enskilda näringsidkare, som är Sveriges vanligaste företagsform sett till antalet företag.
Det kan ifrågasättas om implementeringen av stöden levt upp till den goda ambitionen att nå ut brett och snabbt. Det bredaste krisstödet, korttidspermittering av personal, har från första stund varit förknippat med otydlighet om förutsättningarna samt en långsam och oförutsägbar handläggning vid ansvarig myndighet.
Många företag har avstått från att ansöka om stöd, trots behov. Ett stort hinder har varit konstruktionen av stöden och risken att bli återbetalningsskyldig. Av de företag som sökt stöd har vart fjärde företag beviljats mindre än hela det ansökta beloppet. Många företagare väntar också fortfarande på besked om stödutbetalning.
Sverige stannar när små och medelstora företag inte förmår att skapa nya jobb!
På sikt bör de tillfälliga stödåtgärderna ersättas med en mer permanent förstärkning av företagsklimatet för en uthållig återhämtning i svensk ekonomi. Pandemin kommer att ge bestående förändringar för företag och samhället i stort, genom att nya affärsmodeller och arbetstillfällen skapas i företag, samtidigt som andra slås ut. Det är en naturlig del av den kreativa process som leder till innovation och tillväxt och där spelreglerna är långsiktiga, rättvisa och tydliga på en öppen marknad. Pandemin och dess effekter, inte minst de politiska beslut som har fattats med smittminskning som motiv, har emellertid kastat in många företag och branscher i en svårhanterlig situation.
Det är viktigt att kunna hantera två saker samtidigt: dels den akuta krishanteringen, dels de långsiktiga reformer som behövs för att stärka svenska företags konkurrenskraft. De små och medelstora företagen är jobbmotorn i svensk ekonomi och står för 4 av 5 nya jobb. Företagsbeskattning, kostnaderna och skyldigheterna förenade med att anställa (inklusive Las), regelförenkling och brott mot företagare är några av de områden där reformer krävs om Sverige ska ha ett företagsklimat i världsklass, grunden för vårt framtida välstånd.
Företagarnas krisförslag:
Baserat på denna undersökning och tidigare undersökningar föreslår Företagarna en rad åtgärder för att ta oss igenom Coronakrisen och hitta en konkurrenskraftig väg tillbaka.
- Det är mycket viktigt att alla Coronastöden utvärderas och granskas. Det gäller både hur stöden har konstruerats och implementerats men också vilka konsekvenser det har fått för företagen. Företagarna ifrågasätter nuvarande hantering där villkoren för stöden ändras i efterhand och på ett oförutsägbart sätt. Med klara och tydliga villkor kan effektiviteten och tillgängligheten i stöden förbättras.
- De fortsatta restriktionerna riskerar att få allvarliga konsekvenser för många branscher och företag. De restriktioner som alltjämt finns måste motiveras tydligt utifrån smittspridningsrisk. Alla restriktioner bör kommuniceras med så kallade solnedgångsklausuler, alltså att det krävs förnyade beslut för att förlänga dem efter ett visst datum.
- Regeringen måste vara redo att förnya stöd till i grunden livskraftiga företag i händelse av en förnyad smittspridning med påföljande restriktioner. Omställningsstödet och omsättningsstödet till enskilda näringsidkare behöver förlängas till att också gälla under hösten.
- De i efterhand ändrade förutsättningarna för korttidsstödet måste få ett slut. Att ett företag mottagit stöd för korttidsarbete under 2020 bör inte inskränka företagets möjligheter att göra aktieutdelningar under 2021.
- De företag som har medgivits anstånd med skatteinbetalningar på grund av Coronakrisen måste ges en rimlig möjlighet till avbetalning av de obetalda skatteskulderna. Skatteverket bör inte heller söka personligt betalningsansvar för bolagens företrädare.
- För att skapa en uthållig återhämtning i svensk ekonomi där små och medelstora företag motverkar en stigande arbetslöshet och fortsätter skapa 4 av 5 nya jobb så föreslår Företagarna utöver ovanstående bland annat:
– Sänkta arbetsgivaravgifter.
– Ersättningen för höga sjuklönekostnader bör höjas så att företag med lönekostnader på upp till 3 miljoner kronor får ersättning på 100 procent av sjuklönekostnaderna.
– Arbetsgivarnas ansvar för upprättande av rehabiliteringsplaner bör slopas.
– Förmånsbeskattningen av privata sjukvårdsförsäkringar bör slopas.