För att funktionen du försöker använda ska fungera korrekt behöver du uppdatera ditt samtycke. Du kan alltid ändra dig genom att klicka på Cookieinställningar i sidfoten.

podcast news play företagaren I media förmån faq
Bli medlem
Bli medlem
Logga in
Senaste nytt i hela landet - Företagarna Nyheter

Ska jag ta lön eller utdelning från mitt AB?

Om du som företagare ska ta ut lön eller utdelning beror på en mängd olika faktorer.

I detta kapitel: Ska jag ta lön eller utdelning från mitt AB?, Hur mycket kan jag ta ut i utdelning?, Hur mycket kan jag ta i utdelning med 20 procent i skatt?

2.1 Ska jag ta lön eller utdelning från mitt AB?

Om du som företagare ska ta ut lön eller utdelning beror på en mängd olika faktorer. Det kan låta lockande att ta utdelning med 20 procent och betala 20 procent i skatt, men det är inte alltid fördelaktigast.

Som företagare kan du påverka hur hög lönen från ditt AB ska vara för ditt arbete och därmed årets resultat i ditt AB. Lönen (arbetsinkomsten) är grunden för rätt till och beräkning av sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa m.m. och du tjänar in till din allmänna pension på arbetsinkomsten. Dessutom krävs det att du tagit ut lön för att t.ex. premier till tjänstepension ska vara avdragsgilla för ditt AB och du ska få använda lönebaserat utrymme vid beräkning av årets gränsbelopp enligt huvudregeln. 

Eftersom grundavdraget (som gör att du inte betalar skatt på första delen av din arbetsinkomst) blir högre med inkomst upp till viss nivå och den statliga inkomstskatten börjar tas ut vid viss högre inkomst är beskattningen av arbetsinkomster progressiv [1]. Detta gör att för låginkomsttagare (särskilt pensionärer som har ett högre grundavdrag) eller den som inte har arbetsinkomster från annat håll kan ha fördel av att ta ut lön både för att det ger mer kvar i handen och för att förmåner tjänas in socialförsäkringssystemet. 

Förvärvsinkomsten består inte enbart av löneinkomster utan även av inkomst av aktiv näringsverksamhet. Det är den sammanlagda förvärvsinkomsten som beskattas vilket gör att om du förutom ditt AB har enskild firma, lön från annat företag eller pension så påverkar det beskattningen av lönen från ditt AB. 

2.1.1 Exempel skillnader i vad företagaren får kvar vid lön eller utdelning

Låt oss säga att företaget har 100 000 kr att ge i lön eller utdelning till ägaren. Nedanstående exempel visar skillnaderna i vad som blir kvar för företagaren beroende på om det används som lön eller utdelning och vad som finns för övriga förutsättning.

2.1.1.1 Lön till höginkomsttagare

AB betalar arbetsgivaravgift (31,42 % som är avdragsgill utgift)                24 947 kr

Företagaren betalar 52,24 %[2] inkomstskatt på lönen (75 053 kr)          39 208 kr

Kvar till företagaren blir                                                                                                      35 845 kr       

2.1.1.2 Lön till företagare utan annan arbetsinkomst

AB betalar arbetsgivaravgift (31,42 % som är avdragsgill utgift)               24 947 kr

Företagaren betalar 32,24 % inkomstskatt efter grundavdrag[3]            6 440 kr

Kvar till företagaren blir                                                                                                     68 613 kr

 

2.1.1.3 Utdelning till företagaren enligt 3:12-reglerna inom gränsbeloppet

AB betalar bolagsskatt (20,6 % inget avdrag)                                                            20 600 kr

Företagaren betalar 20 % inkomstskatt (kvar till utdelning 79 400 kr)     15 880 kr

Kvar till företagaren blir                                                                                                        63 520 kr

 

2.1.1.4 Utdelning till utomstående ägare som inte beskattas enligt 3:12-reglerna

AB betalar bolagsskatt (20,6 % inget avdrag)                                                              20 600 kr

Företagaren betalar 25 % inkomstskatt(kvar till utdelning 79 400 kr)         19 850 kr

Kvar till företagaren blir                                                                                                             59 550 kr

Det kan också finnas skäl att ta ut lön enligt 3:12-reglerna. Du kan få högre belopp för kapitalbeskattad utdelning om du kan använda huvudregeln istället för förenklingsregeln om du kan använda dig av det lönebaserade utrymmet i huvudregeln. För att få använda lönebaserat utrymme enligt huvudregeln vid beräkningen av årets gränsbelopp krävs ägande motsvarande minst fyra procent av kapitalet i företaget och att fåmansföretagaren eller närstående året före har fått lön eller annan kontant ersättning som ingår i löneunderlaget från företaget och dess dotterföretag med ett belopp som sammanlagt inte understiger det lägsta av: 

– sex inkomstbasbelopp[4] med tillägg av fem procent av den sammanlagda kontanta ersättningen i företaget och i dess dotterföretag, och

– 9,6 inkomstbasbelopp.

2.1.2 Motiv för olika nivåer på arbetsinkomst år 2022

                                                                                                                   helår                     per månad

Full sjukpenninggrundande inkomst                                386 400 kr            32 200 kr

Full föräldrapenninggrundande inkomst                       483 000 kr            40 250 kr

Full pensionsgrundande inkomst                                      572 600 kr             47 717 kr

Brytpunkt statlig inkomstskatt                                          504 400 kr             42 033 kr

Brytpunkt om fyllt 65 vid årets ingång                          615 700 kr              51 308 kr

Löneuttagskravet soloföretagare[5]                               448 421 kr             37 368 kr

Löneuttagskravet 9,6 inkomstbasbelopp                     681 600 kr             56 800 kr

Lön för högsta avdrag tjänstepension[6]                     2 028 571 kr         169 048 kr

 

2.2 Hur mycket kan jag ta ut i utdelning?

3:12-reglerna visar hur mycket av en utdelning som ska beskattas som inkomst av kapital. Skattereglerna medger att du tar ut mer utdelning men den del av utdelningen som inte kapitalbeskattats beskattas som inkomst av tjänst. Men det är i aktiebolagslagen som det finns regler som begränsar hur mycket utdelning som bolagsstämman får besluta om och hur beslutet ska gå till. 

Försiktighetsregeln i aktiebolagslagen medger att ditt bolag gör en utdelning till aktieägaren/aktieägarna så länge som om den framstår som försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, och bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. 

Efter utdelningen ska det finnas minst full täckning för aktiekapitalet (det bundna egna kapitalet). Något förenklat så är det som mest möjligt att dela ut i senaste fastställda årsredovisnings årets vinst och det som är kvar av vinster tidigare år. Tänk dock alltid på att företaget behöver en viss marginal och likviditet och att förluster kan ha skett efter räkenskapsårets utgång. Hur stor marginalen behöver vara är något ni inom styrelsen måste diskutera så att ni inte riskerar företagets framtida verksamhet genom att dela ut för mycket till aktieägaren/aktieägarna.

Styrelsen ska till bolagsstämman lämna förslag till beslut om utdelning. Förslaget ska innehålla

  1. beloppet för utdelning per aktie,
  2. avstämningsdagen, om bolaget är ett avstämningsbolag, eller, i förekommande fall, bemyndigande för styrelsen att fastställa avstämningsdagen,
  3. när utdelningen ska betalas, om bolaget inte är ett avstämningsbolag, eller bemyndigande för styrelsen att fastställa betalningsdag, och
  4. om utdelningen ska avse annat än pengar, uppgift om arten av den egendom som ska delas ut.

Dessutom ska styrelsen lämna yttrande om den föreslagna vinstutdelningen är försvarlig med hänsyn till skyddet för bolagets borgenärer och försiktighetsregeln. Om tillgångar eller skulder har värderats till verkligt värde ska det i yttrandet också anges hur stor del av det egna kapitalet som beror på att värderingen till verkligt värde.

Om beslutet om utdelning ska beslutas på en annan bolagsstämma än den då årsredovisningen behandlas ska styrelsen i förslaget uttala sig om det fortfarande finns full täckning för bolagets bundna egna kapital m.m.. Dessutom ska till förslaget bifogas:

  1. en kopia av den årsredovisning som innehåller de senast fastställda balans- och resultaträkningarna,
  2. en kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,
  3. en redogörelse, undertecknad av styrelsen, för händelser av väsentlig betydelse för bolagets ställning, vilka har inträffat efter det att årsredovisningen lämnades med uppgift om värdeöverföringar som har beslutats under samma tid och om förändringar i bolagets bundna egna kapital som har skett efter balansdagen, och
  4. ett yttrande över den redogörelse som avses i 3, undertecknat av bolagets revisor, med uttalande om huruvida bolagsstämman bör besluta i enlighet med förslaget.

Förslaget om vinstutdelning ska vara tillgängligt för aktieägarna minst två veckor före bolagsstämman. Kallelsen till bolagsstämman ska innehålla förslagets huvudsakliga innehåll. På bolagsstämman förs ett protokoll och av beslutet ska framgå

  1. den utdelning som belöper på varje aktie,
  2. avstämnings- eller betalningsdagen eller, i förekommande fall, bemyndigande för styrelsen att besluta om avstämnings- eller betalningsdag, och
  3. om utdelningen ska ske i annat än pengar, skall också detta framgå av beslutet.

Styrelsen ska om vinstutdelning har fattats av en annan bolagsstämma än årsstämman genast anmäla beslutet för registrering i aktiebolagsregistret hos Bolagsverket t.ex. genom verksamt.se. Beslut om vinstutdelning på årsstämman ska inte anmälas.

Utdelningen ska betalas ut enligt beslutet på bolagsstämman. Fåmansföretag drar inte av och redovisar preliminärskatt på utdelningar. Aktieägarna har en fordran på bolaget tills att utbetalningen skett. Bolaget ska också lämna kontrolluppgift till Skatteverket om utdelning på blanketten KU 31. Utdelningen är inte en avdragsgill utgift i bolagets inkomstdeklaration.

2.2.1 Checklista utdelning från fåmansföretag

  1. Räkna ut hur mycket som respektive delägare kan få i kapitalbeskattad utdelning.
  2. Ta fram underlag på hur mycket av vinsten som kan betalas ut till ägarna.
  3. Diskutera på styrelsemöte hur mycket som av det fria egna kapitalet som ska delas ut till ägarna med hänsyn till behovet av likviditet, försiktighetsregeln, skyddet för bolagets borgenärer och delägarnas beskattning.
  4. Styrelsen tar fram underlag till beslut om utdelning till den bolagsstämma som ska fatta beslut om utdelning.
  5. Styrelsen kallar delägarna till bolagsstämma och av kallelsen ska framgå att styrelsen föreslår vinstutdelning, underlaget ska finnas tillgängligt för aktieägarna.
  6. När bolagsstämman genomförs ska det föras ett protokoll. I protokollet ska beslutet om vinstutdelning framgå med belopp per aktie, när utdelningen ska betalas ut och om utdelningen ska ske i annat än pengar.
  7. Om beslutet om utdelning fattas på annan stämma än årsstämman ska beslutet registreras hos Bolagsverket.
  8. Bolaget betalar ut utdelningen enligt beslutet på bolagsstämman.
  9. Bolaget lämnat kontrolluppgift till Skatteverket avseende utdelningen och markerar att det är fråga om utdelningen från ett fåmansföretag.
  10. Delägarna deklarerar utdelningen i sin inkomstdeklaration i K10-blanketten, tänk på att kontrollera att utdelningen inte finns med som förtryckt uppgift i huvudblanketten och korrigera om den gör det.



2.3 Hur mycket kan jag ta i utdelning med 20 procent i skatt?

Den del av utdelningen som beskattas med 20 procent (gränsbeloppet) beräknas som årets gränsbelopp plus sparat utrymme för kapitalbeskattad utdelning från tidigare år.

2.3.1 Årets gränsbelopp

Årets gränsbelopp kan räknas ut på två olika sätt, enligt huvudregeln eller förenklingsregeln. Detta görs för den som ägde aktierna vid årets ingång. Nedan är en förenklad beskrivning av reglerna.

2.3.2 Förenklingsregeln

Förenklingsregeln får du bara använda för gränsbelopp för ett fåmansföretag varje år. Det är du själv som väljer vilket om du äger flera fåmansföretag.

Årets gränsbelopp är enligt förenklingsregeln 2,75 gånger inkomstbasbeloppet som fördelas lika på alla aktier i bolaget. Det innebär att om du äger alla aktier så är 2,75 gånger inkomstbasbeloppet årets gränsbelopp för dig och om du äger 10% av aktierna så är det en tiondel av 2,75 gånger inkomstbasbeloppet som är årets gränsbelopp för dig.

2.3.3 Huvudregeln

Huvudregeln innebär att årets gränsbelopp för kapitalbeskattad utdelning räknas fram som en avkastning på vad du har satsat i bolaget (kapitalbaserat utrymme) och, om du uppfyller kraven, hälften av utbetalda löner från företagets och dotterbolags (lönebaserat utrymme). Till det får du sedan lägga sparat utrymme för kapitalbeskattad utdelning. 

Det kapitalbaserade utrymmet är omkostnadsbeloppet (ungefär vad du köpte aktierna för och ev. ovillkorade tillskott) gånger statslåneräntan för november året före utdelningen plus nio procentenheter. Om du enbart satsat 50 000 kr i bolaget innebär det att du vid beräkning av årets gränsbelopp för år 2022 har ett kapitalbaserat utrymme på 50 000 kr gånger 9,23 procent dvs. 4 615 kr. 

Det lönebaserade utrymmet kan användas av fåmansföretagare som äger aktier motsvarande minst 4 procent av kapitalet i företaget. Dessutom ska fåmansföretagaren, eller någon närstående, ha tagit emot en viss lägsta lön från fåmansföretaget eller dess dotterföretag året före utdelningen, det s.k. löneuttagskravet. Det innebär att företagaren eller någon närstående har fått lön eller annan kontant ersättningen med minst belopp som är det lägsta av 

– sex inkomstbasbelopp med tillägg för fem procent av den sammanlagda kontanta ersättningen i företaget och i dess dotterföretag, och 

– 9,6 inkomstbasbelopp.

Lönen år 2021 måste ha varit det lägsta av 409 200 kronor plus 5 procent av samtliga löner i företaget och dess dotterföretag eller 654 720 kr. Detta för att få använda hälften av de kontant utbetalade lönerna som lönebaserat utrymme vid beräkning av kapitalbeskattad utdelning för utdelningar som görs år 2022. Det är bara kontanta ersättningar som räknas och andra skatterättsliga förmåner, som t.ex. bilförmån eller bostadsförmån, räknas inte in varken vid beräkning av löneuttagskravet eller löneunderlaget. 

2.3.4 Sparat utrymme för kapitalbeskattad utdelning

Om du ett år inte fullt ut utnyttjade gränsbeloppet för kapitalbeskattad utdelning så har du sparat det till följande år. Detta sparade belopp räknas upp med statslåneräntan plus tre procentenheter. Om det är andra delägarrätter (t.ex. konvertibler eller vinstandelsbevis) som är kvalificerade andelar räknas det sparade utdelningsutrymmet enbart upp med en procentenhet. Du hittar i din inkomstdeklarations K10-bilaga vad du har deklarerat för sparat utrymme för kapitalbeskattad utdelning.

2.3.5 Gränsbelopp för kapitalbeskattad utdelning

Gränsbeloppet är hur mycket du kan få i utdelning och betala 20 procent i skatt. Du räknar fram det genom att ta åretsgränsbelopp plus uppräknat sparat utrymme för kapitalbeskattad utdelning. Får du mer i utdelning än vad du har i gränsbelopp kommer resterande del av utdelningen att beskattas som inkomst av tjänst, men bolaget betalar inga arbetsgivaravgifter.

Om du inte kan utnyttja hela gränsbeloppet sparas det till följande år. Om du har sparat utrymme för kapitalbeskattad utdelning när du avyttrar aktierna kan du utnyttjade kvarvarande belopp då.

2.3.6 Begränsningsregel

Det finns en begränsningsregel som gör att du inte kan beskattas för mer än 90 inkomstbasbelopp i inkomstslaget tjänst med anledning av utdelningen. För utdelning år 2022 blir det 6 820 000 kr som maximalt beskattas som inkomst av tjänst. Utdelning därutöver beskattas som inkomst av kapital.

Noter

[1] Progressiv beskattning innebär att ju högre inkomst desto högre andel av inkomsten betalar du i skatt. Marginalskatten, d.v.s. skatten på sista intjänade kronan, blir allt högre med högre inkomster.

[2] Här har vi räknat med att företagaren har andra inkomster upp till brytpunkten (d.v.s. gränsen för när kommunalskatt och statlig inkomstskatt med 20% ska betalas) och utan hänsyn till ytterligare avgifter, skattereduktioner eller grundavdrag. Inkomsten i exemplet är en s.k. marginalinkomst. Kommunalskatten räknar vi med är 32,24 %, vilket är genomsnittlig kommunalskatt för år 2022. 

[3] Här har vi räknat med att företagaren har en fastställd inkomst på 75 053 kr (d.v.s. inga andra arbetsinkomster) och får ett grundavdrag på 25 900 kr. Kommunalskatten (inkl. vissa avgifter) räknar vi med är 32,24 %, vilket är genomsnittlig kommunalskatt för år 2022. Företagaren betalar även en publicserviceavgift på 491 kr och får skattereduktioner med 9 880 kr och full skattereduktion för den allmänna löneavgiften. Observera att den som fyllt 65 år har ett förhöjt grundavdrag och då kan det vara ännu förmånligare att ta ut lön. 

[4] Inkomstbasbeloppet är 68 200 år 2021 och 71 000 kr år 2022. 

[5] Företagaren själv är enda anställda i bolaget och ev. dotterbolag.

[6] Arbetsgivare får göra avdrag för tryggande av tjänstepension, t.ex. försäkringspremier, med högst 35 procent av lönen dock högst 10 inkomstbasbelopp.

Gå till nästa kapitel: Så räknar du ut din utdelning