Läs hela remissyttrandet som pdf. 

I promemorian föreslås att energiskatten på bensin och diesel sänks. Skatten på alkylatbensin föreslås höjas för att inte understiga EU:s minimiskattenivåer. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024 respektive den 1 januari 2025.

Företagarna stödjer överlag promemorians förslag. Så som redovisas, är det för närvarande ett särskilt ansträngt prisläge för drivmedel för företag och hushåll. Då drivmedel är en insatsvara för produktion i stora delar av samhällsekonomin, i synnerhet för varutransporter, får kraftigt ökade drivmedelspriser stark påverkan på den generella prisnivån i många sektorer, vilket också bidrar till ökad inflation. Det är därför välkommet att regeringen är beredd att agera genom sänkta energiskatter.

Drivmedelsskatterna behöver sättas ned

Företagarnas övergripande ståndpunkt är att punktskatter, i synnerhet på det gröna området, primärt ska utformas för att täcka kostnaden för skadliga externaliteter, exempelvis miljöpåverkande utsläpp. När sådana skatter börjar gå över den nivån och användas som generell intäktskälla, riskerar det att undergräva förtroendet för miljö- och klimatpolitiken. Företagarna ser därför, för att de svenska företagens konkurrenskraft inte ska urholkas, att drivmedelsskatterna behöver sättas ned. Detta kan ske utan att den huvudsakligt klimatkompenserande koldioxidskatten sänks. Utöver sänkt energiskatt bör moms på energiskatten sänkas eller avskaffas, BNP-uppräkningen av energiskatter på drivmedel avskaffas, och biodrivmedel inom ramen för reduktionsplikten skattebefrias.

Minska fossilutsläppen inom transportsektorn

När bensin- och dieselskatterna nu sänks, behöver regeringen också skapa incitament för att minska fossilutsläppen inom transportsektorn. Ytterligare insatser krävs för utbyggd laddningsinfrastruktur och elektrifiering av den tunga trafiken. Samtidigt behöver Sveriges elsystem stärkas, för att klara av den utökade elektrifieringen. Ytterligare satsningar i såväl elproduktion som elnät är nödvändiga.