Läs hela remissyttrandet om pdf.

I betänkandet föreslås anpassningar av svensk rätt till EU-direktivet om företagens hållbarhetsrapportering.

EU:s nya hållbarhetskrav på redovisning är omfattande och detaljerade, vilket kommer att bli kostsamt och administrativt betungande för både bolag som omfattas av direktivet och för små och medelstora företag som befinner sig i en leveranskedja med ett bolag som omfattas av hållbarhetsdirektiven, då mindre företag förväntas behöva leverera data och information som visar att aktiviteterna är i enlighet med EU:s riktlinjer.

En hållbarhetsrapport föreslås behöva innehålla information om affärsstrategi för hållbarhetsfrågor, den huvudsakliga faktiska eller potentiella negativa inverkan som kan kopplas till företagets eller koncernens verksamhet och värdekedja, de åtgärder som företaget eller koncernen har vidtagit och resultatet av dessa åtgärder för att förebygga, begränsa, avhjälpa eller avsluta en faktisk eller potentiell negativ inverkan, och de huvudsakliga riskerna för företaget med avseende på hållbarhetsfrågor. Hållbarhetsrapporten ska granskas av en auktoriserad revisor som ska uttala sig om huruvida den uppfyller kraven.

För mindre företag, utan egna interna resurser, kommer detta bli en tung administrativ börda och kostnaderna för att köpa in extern experthjälp kommer att tynga verksamheten väsentligt, till nackdel för deras konkurrenssituation. Företagarna har tidigare efterlyst en konsekvensanalys för hur direktiven kommer att påverka mindre bolag, då de omfattande kraven snarare riskerar att bli tillväxthämmande och försvåra omställningen till minskade utsläpp hos mindre företag.

Företagarna ställer sig tveksamma till förslaget att inte tillåta så kallade oberoende leverantör av kvalitetsgranskningstjänster. Med anledning av alla de rapporteringskrav som kommer från flera olika EU-direktiv behövs en bredd av kompetens, inte mindre. Att tillåta fler kvalitetsgranskningstjänster ökar också utbudet och konkurrensen, till gagn för företagsklimatet.

I betänkandet föreslås också, mot bakgrund av ett annat EU-direktiv, att skyldigheten för företagen att lämna uppgifter om könsfördelningen inom företagets ledning utökas på så sätt att ett börsnoterat aktiebolag som uppfyller storleksvillkoren för att vara ett stort företag ska upplysa även om vilken förändring som har skett i fördelningen mellan kvinnor och män bland styrelseledamöterna sedan året innan.

Företagarna anser att det är viktigt med mångfald och ser det som en grund för att utveckla verksamheter. Det måste dock vara en fråga för företagens beslutanderätt, inte EU:s. Utifrån den bakgrunden ställer vi oss även tveksamma till att enskilda företag ska behöva redovisa sina interna arbetsmetoder för att öka mångfalden.