Läs hela remissyttrandet som pdf.

I betänkandet föreslås en rad åtgärder som syftar till att motverka att aktiebolag och andra företag används för att begå brott och andra oegentligheter.

En huvudfråga i utredningen har varit att redovisa för- och nackdelar med det nuvarande undantaget från revisionsplikt för mindre bolag samt föreslå de författningsändringar som skulle krävas vid ett eventuellt återinförande. Företagarna avstyrker med bestämdhet ett återinförande av revisionsplikten. En återinförd revisionsplikt skulle, enligt utredningen, ge ökade kostnader med upp till elva miljarder kronor årligen för en revision som dessa företag inte har behov av och som inte heller har någon påvisad effekt på brottsbekämpningen. Presumtionen från direktiven att brottslighet via bolag kan motverkas av revisionsplikt saknar stöd i erfarenheten från Sverige och övriga EU-länder. I ett internationellt perspektiv är dagens svenska tröskelvärden bland de lägsta och strängaste i hela EU. Enligt utredningen framgår även att ett återinförande av revisionsplikten i närtid inte är genomförbar på grund av en brist på revisorer.

Företagarna tillstyrker utredningens slutsatser om att tidsfristen för aktiebolag att ge in sin årsredovisning förblir oförändrad. Företagarna delar däremot inte utredningens slutsats om behovet av höjda förseningsavgifter. Vidare tillstyrker Företagarna betänkandets förslag om att Bolagsverket får en tydligare kontrollerande roll, med syftet att kunna identifiera brottsliga upplägg och motverka användandet av så kallade målvakter. Företagarna tillstyrker även förslagen om att straffet för brott mot målvaktsförbudet skärps, att företagskapning kriminaliseras och att de nuvarande reglerna om styrelsens skyldighet att agera om det saknas täckning för bolagets aktiekapital utmönstras, och att det i lag i stället tydliggörs att styrelsen fortlöpande har ett ansvar för att bolagets solvens och likviditet är betryggande för bolagets fordringsägare.