Läs hela remissyttrandet som pdf.

Kommissionen föreslår en ny förordning om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner, som ska ersätta det nuvarande EU-direktivet på området från 2011. Förslaget innebär bland annat att betalningstiden vid alla handelstransaktioner, både näringsidkare emellan och mellan näringsidkare och det allmänna, inte får vara längre än 30 dagar. Längre fakturatid får enligt förslaget inte avtalas om, men däremot kortare. Förslaget handlar även om att nivån på dröjsmålsräntan och tidpunkten för när den börjar löpa harmoniseras, att ränta ska börja löpa efter förfallodag även utan att borgenär skickar betalningspåminnelse, och att borgenärer inte ska kunna avstå från sin rätt till dröjsmålsränta. Medlemsstaterna ska också utse en eller flera tillsynsmyndigheter som ska säkerställa att förordningens regler efterlevs samt främja en frivillig användning av alternativa mekanismer för tvistelösningar.

Långa betaltider är ett problem

Långa fakturatider och sena betalningar har varit och är alltjämt ett problem i näringslivet. I synnerhet innebär det ansträngningar på leverantörers likviditet, och försenade eller inställda betalningar är en av de vanligaste orsakerna till att företag hamnar på obestånd och i förlängningen riskerar konkurs.

Företagarna har under november 2023 genomfört en undersökning om fakturatider och sena betalningar bland våra medlemmar, med cirka 1 500 svarande. I undersökningen svarar elva procent att man har över 30 dagar i genomsnittlig fakturatid hos sina kunder. Var fjärde svarande uppger att kunder har begärt längre fakturatid än 30 dagar. Tre av tio företagare uppger att försenade betalningar de senaste 12 månaderna har inneburit vissa problem, men endast fem procent uppger att det inneburit stora eller mycket stora problem.

Lagstadgad betalningstidsgräns för offentliga aktörer

Företagarna anser att kommissionens förslag behöver ses ur ett europeiskt perspektiv. Många EU-länder dras med ännu längre betalningstider än de i Sverige. Mer säkerhet i betalningar och kortare fakturatider skulle stärka möjligheterna att handla på den inre marknaden, i synnerhet för små och medelstora företag. Det är därför positivt att det så kallade EU Payment Observatory lanserades tidigare i år.

Företagarnas hållning är att avtalsfrihet bör råda mellan privata aktörer på marknaden, men att offentliga aktörer bör ha en lagstadgad gräns om maximalt 30 dagars betalningstid (vilket är gällande enligt lag i Sverige). Företagarna är också positiva till förslaget att dröjsmålsränta ska börja löpa efter förfallodagen, även utan att borgenären skickar betalningspåminnelse.

Regeringen bör vidare verka för att fler EU-länder förbinder sina offentliga organ till maximalt 30 dagars betalningstid, samt att fler EU-länder samlar in och redovisar betalningstider öppet på liknande sätt som Bolagsverket i Sverige gör.